Tisdagen 3 november har vi förmånen att erbjuda er en föreläsning med Eva Norén. Eva har en bakgrund som forskare om flerspråkiga elever och matematikundervisning samt är lektor i matematikdidaktik på Stockholms universitet. Eva Norén föreläser om och utifrån de nya matematiklyftsmodulerna ”Språk i matematik” för grundskolan respektive gymnasieskolan. Modulerna har tagits fram i samarbete mellan matematikdidaktiker och experter på svenska som andraspråk, bland annat Maaike Hajer. Eva har varit vetenskaplig ledare i arbetet med att ta fram modulerna. Modulerna fokuserar språk i matematik generellt, och är inriktad på språkutvecklande arbete i matematik. Modulerna bygger på tre principer för språk- och kunskapsutveckling: Begriplighet genom sammanhang, aktiv språkanvändning och stöttning.

När? 2015-11-03 kl 14.00 -17.00

Var? Pedagogisk Inspiration Malmö, Rönnbladsgatan 1B vån 4

Mer information och anmälan hittar ni på:

Anmälan

/Petra S Källberg

I Katarina Krokströms blogg går det att läsa hur fem skolor och stadier i Mölndals kommun har arbetat med ledarskap i klassrummet utifrån Ledarskap i klassrummet, en handbok för arbetsron och effektivt lärande (John Steinberg).  I bloggen nämns också hur Lärare som ledare är uppbyggt i Malmö. John Steinberg har också skrivit Lektionen är helig. Båda böckerna är enkla att applicera direkt i din verksamhet.

Reklamfilm kan vara roligt och extra kul blir det när man hittar exempel som inte visades på TV igår kväll. I det exempel som jag hittat till idag ser vi Björn Gustavsson och Lena Söderblom i en Salvador Dalí-inspirerad reklamfilm för Flora. Filmen kan, vid sidan om den uppenbara kopplingen till konst, även användas som startnyckel i arbetet med hälsa eller kroppen. Sedan finns ju den stora risken att man vill klicka sig vidare för att se andra gamla reklamfilmer eftersom de är så mycket roligare än de vi möts av varje dag, men det tar jag inte ansvar för…

Bilden är en länk till följande adress: http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=782 eftersom Filmarkivet.se inte tillåter inbäddning.

Den 8 oktober samlades ett gäng skolbibliotekarier för ett nytt Minibibmeet, den här gången hos Monika Staub Halling på Gunnesboskolan i Lund. Precis som på tidigare träffar hade Skolbibliotek Syd bullat upp med tilltugg och dricka och eftermiddagen inleddes med mingel och kort presentation av Gunnesboskolans bibliotek.

Först ut var Klara Önnerfält från Backaskolan i Lund. Hon presenterade ett pågående arbete med Wikimini (wikimini.org) i årskurs 3. Projektet startade med en önskan att få in mer källkritik i trean och man ville koppla samman det med ett arbete om barnens närmiljö. Tillsammans med eleverna sökte Klara på internet om Norra Fäladen. De använde sig av de vanliga webbläsarna och sökmotorerna och hamnade till sist på Wikipedia. Där upptäckte eleverna en massa faktafel, det var till exempel skolor i Norra Fäladen som bytt namn, rivits eller byggts sen artikeln skrivits. Så de började tillsammans att titta på Wikimini, ett uppslagsverk för och av barn (med hjälp av vuxna) och bestämde sig för att skapa egna sidor om sitt närområde. Projektet är fortfarande under arbete och Klara berättar att det finns vissa problem med sidan, som att den är svårredigerad och än så länge kräver att man använder Firefox. Men snart kommer det att finnas korrekta artiklar om Norra Fäladen på Wikimini!

Därefter visade Ninni Malmstedt från Kävlinge hur hon arbetar med programmet Padlet (sv.padlet.com). Det är en online anslagstavla som man kan dela med andra och snabbt uppdatera utan att behöva skicka ut nya länkar. Ninni har använt padlet på olika sätt, tex till lektioner i källkritik eller som den gången hon tröttnade på att jaga elever med förseningslappar och helt enkelt gjorde lathundar i hur man lånar kopplat till katalogen i Padlet. Smart och lättarbetat!

Annelie Carlsson på Delfinskolan i Lund berättade om sin medverkan i Läslyftet. Detta innebär väldigt mycket arbete, även på fritiden, men genererar så mycket mervärde att Annelie tycker det är värt det. Rektorn har gett henne fler timmar i biblioteket men det har också lett till ett bättre samarbete med lärarna och en upplevelse av att det på en skola finns olika infallsvinklar som alla kan bidra till utvecklingsarbetet. Så uppmaningen är att haka på Läslyftet om ni får chans, det lönar sig.

På Tunaskolan i Lund har eleverna i årskurs 7 fått prova på att presentera nyheter i egenproducerade radiopoddar. Catrin Ringberg berättar hur hon som bibliotekarie samarbetat med SO-lärare och IKT-lärare där de en heldag lät eleverna först välja nyheter och bearbeta dem bakgrundsmässigt och källkritiskt för att sedan spela in varsin pod. Både under och efter nyhetssändningarna berättar eleverna om sina källor och hur de värderat dem. Ljudfilerna är inte åtkomliga för andra än deltagarna i projektet, men vi fick tjuvlyssna på ett inslag och det lät verkligen som att eleverna gillade det de gjorde.

Sen blev det diskussion. Martina Lind på Vårfruskolan i Lund efterlyste diskussion om hur man bäst arbetar med En läsande klass. Hon upplever att det är problematiskt framförallt i arbetet med yngre elever i årskurs 2. Eleverna har svårt att klara läxorna på egen hand och Martina tror att detta riskerar sänka deras självförtroende när det gäller läsning. Så hur ska man göra? Piroska Bakran på Augustenborgsskolan i Malmö och fler med henne tyckte man kunde skippa läxan och istället låta barnen arbeta aktivt med En läsande klass under skoltid, eller varför inte under läxhjälpen? Men att En läsande klass är bra för läsförståelsen var alla eniga om.

Kvällen avslutades med att Monika berättade lite till om Gunnesboskolan. Det är en f-9 skola med ca 470 elever. Det som är lite speciellt med biblioteket är att det är uppdelat på två olika ställen, ett för de yngre eleverna och ett för de äldre. Detta medför att Monika måste strukturera upp sin tid på biblioteken så att hon kan finnas på plats när det behövs och samtidigt bedriva en ”offensiv biblioteksverksamhet”. Till sin hjälp har hon en biblioteksassistent 8 timmar i veckan och fantastiska lokaler.

Foto: Karin Ahlstedt         Text: Lisa Hamfors

Har skillnaden mellan Cooperative Learning och Collaborative Learning någon betydelse för läraren? Dr. Neil Davidson förklarar att begreppsanvändningen är en enda röra. För den enskilde läraren kan det vara av betydelse att få hjälp med att reda ut begreppen. På så sätt blir det lättare att avgöra vad som passar bäst för aktuell elevgrupp och den tänkta lektionen.

Under IASCE konferensen om Cooperative Learning i Odense okt 2015, föreläste Neil Davidson, professor emitreus, vid University of Maryland, U.S.A. Han har tillsammans med kollegor studerat skillnader och likheter mellan Cooperative Learning och Collaborative Learning.

Dr. Neil Davidson at the IASCE-conference in Odense 2015.

Samarbetsinlärning under 60-talet

Davidson inleder med att berätta om hur han själv kom att ägna sig åt samarbetsinlärning i små grupper. Som ung lärare i matematik på 60-talet i matematik upplevde han eleverna som passiva och oengagerade. Han illustrerar några olika sovstilar han har sett bland sina studenter under föreläsningar på universitetet. Vändpunkten kom då han passerade en öppen dörr till ett klassrums där det pågick undervisning i social psykologi. Det strömmade ut mer ljud än vanligt. När han tittade in i klassrummet såg han studenterna samarbeta i små grupper på ett sätt som han aldrig tidigare sett. Det var hög aktivitet och stort engagemang bland eleverna. Detta blev livsavgörande för Davidson. Under tre dagar fick han vara med under kollegans lektioner. Därefter började han själv använda sig av samarbetsinlärning i små grupper under sina egna lektioner.

Strukturerad problemlösning i grupp

När Davidson delade upp sina studenter i grupper och gav dem matematikproblem att lösa fick han lika många olika svar som det fanns grupper. Dessutom var alla svar rätt! Förvånad konstaterade han en fantastisk kreativitet bland sina studenter. Han märkte även att samarbetet i små grupper bidrog till sociala förhållanden som gjorde att ett större antal elever lyckades. Vid den här tiden fanns det en del forskning kring samarbetsinlärning i små grupper, men det var först 1984 som Roger T Johnson och David W Johnson vid University at Minnesota i sin forskning myntade begreppet ”Cooperative Learning”.

Fyra inriktningar av samarbetsinlärning i små grupper

Neil Davidson har tillsammas med sina forskarkollegor Larry K. Michaelsen och Claire Howell Major, jämfört fyra inriktningar av samarbetsinlärning i små grupper:

• Cooperative Learning
• Collaborative Learning
• Problem Based Learning (PBL)
• Team Based Learning (TBL)

Samtliga inriktningar har tillkommit i samband med det paradigmskifte där vi gått från ‘undervisning’ till ‘lärande’ som en följd av de förmågor individen anses behöva i dagens samhälle och i det framtida samhället.

Forskargruppen har samlat in publicerade texter som beskriver de fyra formerna för samarbetsinlärning. (Det finns mer än 1000 forskningsstudier, artiklar och metanalyser om Cooperative Learning. För Collaborative Learning finns det inte ett riktigt lika stort forskningsunderlag.) De fyra inriktningarna har kontrasterats mot varandra och sedan har jämförts vad gäller likheter och olikheter utifrån följande dimensioner:

• underliggande filosofier
• lärarrollen
• instruktionsmetoder
• klassrumsledning
• forskningsbas

Hela studien går att läsa i: Journal on Excellence in College Teaching, Volume 25, Numbers 3 and 4 (2014). Det är första gången någonsin som alla fyra inriktningar har förts samman i en och samma publikation

Under den fortsatta IASCE-föreläsningen fokuserade Davidson på Cooperative Learning och Collaborative Learning.

Är Kooperativt Lärande och Kolloborativt Lärande samma sak?

Davidson och hans kollegor har funnit både likheter och skillnader i beskrivningarna av Cooperative Learning och Collaborative Learning. Kortfattat fann de följande:

Cooperative Learning och Collaborative Learning är besläktade med varandra:

• båda handlar om lärande i liten grupp
• båda är baserade på särskilda principer
• de skiljer sig åt men har liknande metoder
• ingen av dem är en vidareutveckling av den andra

Cooporative Learning,
(attribut som sällan eller aldrig används inom Collaborative Learning):

• Strukturer för att ömsesidigt positivt beroende ska uppstå i gruppen
• Medveten heterogen gruppindelning
• Undervisning och övning i sociala förmågor, (vid behov)
• Reflektion över samarbete och lärande
• Bygga gemenskap, aktiviteter för teambuilding
• Användning av explicita strukturer och procedurer för samarbete
• Lika delaktighet för alla i gruppen
• Elever tränas i att både lyssna och tala
• Simultan interaktion, att maximera antalet personer som talar samtidigt.
• Instruktör som aktiverar, demokratisk ledare eller medlare i mitten
• Classroom Management: tystnadsignal, tidsbegränsade aktiviteter, hantering av material, klassrumsmöblering m.m.
• Identifiera mångsidiga färdigheter hos elever med statusproblem och ge dem öppen uppmuntran.
• Perspektivvidgande aktiviteter
• Olika ansvarsroller i grupperna

Collaborative Learning:

• vägledning av lärare är begränsad
• oftast slumpmässigt sammansatta grupper
• ansvarsroller i grupperna förekommer sällan
• det är fokus på tal och diskussion – lösa strukturer för talutrymme och talordning
• man förutsätter att eleverna vet hur de ska samarbeta

Davidson tillägger att den ena inriktningen inte behöver utesluta den andra. Båda kan användas, blandas och vara ett komplement till varandra.

Under föreläsningen följde Davidson en av sina principer att aldrig tala längre än tio minuter utan att lägga in aktivitet. Mellan varven fick vi deltagare i små grupper prova på både Kooperativt Lärande och Kollaborativt Lärande för att få en uppfattning om skillnaderna.

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
Pedagogisk Inspiration Malmö

Referenser:
Michaelsen, Larry K.; Davidson, Neil; Major, Claire Howell: Special Focus Issue: Small-Group Learning in Higher Education—Cooperative, Collaborative, Problem-Based, and Team-Based Learning. Journal on Excellence in College Teaching, Volume 25, Numbers 3 and 4 (2014)

Vi är 7 personer som arbetar med matematikutveckling på PI Malmö, dock med lite olika procentfördelning. Tillsammans representerar vi alla skolans stadier och diverse komptensområden inom det matematikdidaktiska fältet. Ni är varmt välkomna att kontakta oss!

Angelina Briggner, matematikutvecklare

Angelina är utbildad och legitimerad ämneslärare i Matematik, NO-ämnena och Teknik för årskurs 4-9. Hon är även behörig att undervisa i NO-ämnena för gymnasieskolan. Hon har en fil. mag i kemi. Andra utbildningar som Angelina gått är diverse projektutbildningar inom ramen för Skolverkets matematiksatsningar, en arbetslagsutbildning.

Angelina har arbetat 23 år som lärare, främst inom åk 7-9 men även åk 4-6 på olika skolor i Eslövs kommun. Hon har också varit kommunövergripande matematikutvecklare i Eslövs kommun (5 år), arbetslagsledare och implementerat IUP med skriftliga omdömen i Eslövs kommun.

Du når Angelina på:

Angelina.briggner@malmo.se

Tel: 0729-81 97 71

Maria Dellrup, matematikutvecklare

Maria är utbildad och legitimerad grundskollärare MaNO åk 1-7. Utöver denna utbildning har hon läst en didaktisk metodisk kurs i svenska som andraspråk. Maria har även genomgått handledarutbildningar inom Matematiklyftet, Learning Study och Bedömning och betyg. Just nu går Maria en handledarutbildning.

Maria har arbetat som lärare på Skrylleängs montessorigrundskola i Dalby åk 1-6, Laröds skola i åk 1, Sorgenfriskolan, åk 4 och Ängslättskolan, åk 1-5. Under åren 2013 – 2015 arbetade Maria dessutom som Matematikutvecklare inom utbildningsområde Väster. Under läsåret 2014/2015 arbetade Maria som förstelärare på Ängslättskolan. Maria har under åren på Ängslättskolan och varit handledare i Matematikverkstad och Matematiklyftet och själv deltagit i forskningscirkeln ”Matematik och språk”.

Du når Maria på:

Maria.dellrup@malmo.se

Telefon: 0729-81 99 92

Eva Gustafsson, matematikutvecklare

Eva är legitimerad förskollärare och utbildad pedagogista. Eva har också genomgått Matematiklyftet för förskola/förskoleklass och även utbildat sig inom pedagogisk dokumentation.

Eva har arbetat i Malmö stad i 30 år som förskollärare. Hon har arbetat på några olika förskolor och även i förskoleklass. De senaste 10 åren har hon arbetat på Sege parks förskola på Kirseberg.

Du når Eva på:

Eva.gustafsson2@malmo.se

Telefon: 0729-82 43 33

Petra S Källberg, samordnare

Petra är utbildad och legitimerad grundskollärare MaNO och Tk åk 3-9. Dessutom har Petra en fil. licentiat i pedagogik med inriktning mot matematikdidaktik. Petra har även genomgått handledarutbildningar så som Matematikverkstad och Förstå och använda tal. Just nu är även Petra doktorand i matematikens didaktik vid Stockholms universitet.

Petra har arbetat på Rosengårdsskolan åk 6-9 (2002-2013). Parallellt med det har hon arbetat som matematikutvecklare för dåvarande SDF Rosengård (2006 -2010) och centralt för Malmö stad (2006-2013), varit läromedelsförfattare och genomgått forskarutbildning i pedagogik.

Du når Petra på:

Petra.svensson@malmo.se

Elisabeth Pettersson, samordnare

Elisabeth är utbildad och legitimerad lärare för f-klass till åk 6 i alla skolämne. Hon är även utbildad handledare i Förstå och använda tal, Matematiklyftet och Learning Study.

Elisabeth har lång erfarenhet av att arbeta som lärare både på lågstadiet och mellanstadiet. Hon arbetat i Sala kommun under många år. År 2001 började hon på Mellanhedsskolan i Malmö och 2014 som förstelärare på Tingdammsskolan i Oxie. Elisabeth har även arbetat som matematikutvecklare för dåvarande SDF V Innerstaden och sedan 2012 börjahar hon haft delar av sin tjänst på FoU och CPI. Elisabeth har även deltagit i forskningscirkeln ”Matematik och språk”.

Du når Elisabeth på:

Elisabeth.pettersson@malmo.se

Telefon: 0737-67 6 4 05

Christina Svensson, lektor i matematikens didaktik

Christina är utbildad och legitimerad förskollärare, MaNO-lärare 1-7. Christina har även en utbildning i specialpedagogik i matematik och en handledarutbildning i Learning Study och Förstå och använda tal.

Christina går en forskarutbildning sedan 2012 inom matematikens didaktik. Före dess arbetade Christina som lärare på Bäckagårdsskolan i Husie. Parallellt arbetade hon som matematikutvecklare för dåvarande SDF Husie och även centralt för Malmö Stad. Idag arbetar hon 50 % på Dammfriskolan som lektor och 50 % som matematikutvecklare på PI.

Du når Christina på:

Christina.svensson@malmo.se

Nafi Zanjani, matematikutvecklare

Nafi är legitimerad gymnasielärare i matematik och legitimerad speciallärare. Hon har även en civilingenjörsutbildning inom data.

Nafi har arbetat på Celsiusgymnasiumet, Pauliskolan, Agnesfrids gymnasium och Universitetsholmens gymnasium

Du når Nafi på:

nafi.zanjani@malmo.se

Telefon: 0729- 82 52 38

/Petra S Källberg

Veckans lilla kortfilm är charmig och oemotståndlig. Det finns ingen dialog i filmen så bildspråket är det du behöver fokusera på. Filmen har flera lager, vilket skapar ett djup i berättelsen. Detta är imponerande för en film på 8 minuter.

Den grundläggande berättelsen handlar om en man som är på väg hem från jobbet. På pendeltåget meddelar en app i telefonen att det finns en 97% ”LoveMatch” i närheten. Jakten på att hitta henne sätter igång och fotografens användande av närbilder skapar en engagerande dynamik mellan film och åskådare där det aldrig blir riktigt bekvämt att vara så nära, samtidigt som nyfikenheten på om han ska hitta henne håller blicken kvar på filmen.

Ett mänskligt fenomen som filmen också lyfter fram är hur vi (ibland) är så fokuserade på ett mål och därmed missar det som finns runt omkring oss Här och Nu. En uppgift för elever som ser denna film är att identifiera det ögonblick i filmen som symboliserar denna problematik. Det är förhållandevis enkelt att upptäcka denna scen.

Se, njut och värm dig med en mysig film nu när november obönhörligen närmar sig. (OBS! Den kanske inte slutar som du hade tänkt dig.)

Läslyftet är en nationell fortbildningsinsats vars syfte är att öka elevernas läs- och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Arbetet med läslyftet bygger på kollegialt lärande som leds av en handledare och kan organiseras med eller utan statsbidrag.

Materialet är indelat i moduler som finns tillgängliga på Läs- och Skrivportalen. I nuläget finns moduler för förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan och specialskolan. Inför läsåret 16/17 kommer nya moduler att tas fram och då även för förskola och gymnasiet.

Läslyftet startade hösten 2015 och kommer att pågå t.o.m 2018. Detta läsår deltar pedagoger från ca 30 skolor i Malmö stad i fortbildningen.

Språk- läs och skrivutvecklarna på Pedagogisk Inspiration ansvarar för att stödja handledare med och utan statsbidrag i modularbetet och handledarskapet samt att följa upp och hålla samman arbetet inom Malmö stad. Detta sker genom regelbundna träffar med handledare och rektorer. Vi har också möjlighet att besöka läslyftsgrupper för att vara ett stöd i det kollegiala lärandet.

Om man som skola är intresserad av att delta i Läslyftet under nästa läsår kan vi vara behjälpliga i planering och organisation. Rektor kan söka statsbidrag för handledare genom huvudman senast den 1 december 2015

Text: Marie Brandt och Anna Jeppsson

I början av höstterminen 2015 blev jag kontaktad av Per Torkelsson, barn- och ungdomsledare för Lärande hela dagen på Örtagårdsskolan, där jag är anställd som bibliotekarie. Han hade i sin tur blivit kontaktad av de drivna barnbibliotekarierna på Rosengårdsbiblioteket med en förfrågan om huruvida elever i årskurs 5 på Örtagårdsskolan ville delta i en högläsningsgrupp på biblioteket och undrade nu om jag ville vara delaktig. Jag såg genast potential i detta. På en tidigare arbetsplats drev en kollega en högläsningsgrupp ihop med en av fritidspedagogerna på fritidsgården i området och resultatet föll väl ut. Biblioteket i fråga ligger i ett område som, för att använda en sliten klyscha, är socialt utsatt och läsgruppen bestod uteslutande av mer eller mindre lässvaga killar som fick en möjlighet att träna just läsning i en avslappnad och prestigelös miljö. Här fick killarna möjlighet att träna sin läsning utifrån sin egen lust snarare än de tvång som de upplevde i skolan. Detta är en aktivitet som jag velat testa själv och tackade självklart ja!

Efter ett par möten med Cecilia Kristiansson och Karin Hjulström (som arbetat med liknande läsgrupper på andra skolor i området) på Rosengårdsbiblioteket tog upplägget form. Läsgruppens möten ligger efter skoltid, vi träffas varje måndag klockan 15 och deltagandet bygger således på att eleverna själva visar ett intresse för att ingå i aktiviteten. I arbetslaget valde vi därefter ut två titlar som Cecilia och Karin kom ut till klasserna och bokpratade om för att skapa inspiration. Därefter gick en intresseanmälan ut i form av en medgivandeblankett till vårdshavarna. Resultatet var över förväntan och vi fick in elva anmälningar (vilket var två fler än vi hade planerat när vi diskuterade gruppens storlek). Gruppens sammansättning består av en majoritet killar, något som vi vet inte hör till vanligheterna när det gäller böcker och läsning. Första träffen bestod av ett lite festligare besök på Rosengårdsbiblioteket i form av författarbesök med lite snacks och saft. Därefter drog läsgruppen igång. Vi sitter i en cirkel och läser högt en sida var. Tanken är att inte rätta eventuella fel utan att fokusera på själva läsningen i sig och försöka fokusera på lusten snarare än att det ska vara 100% ”rätt”. Stämningen kan vara lite fnittrig och småstökig men den formen av kränkningar som man tänker sig skulle kunna uppstå i form av att eleverna hånar varandra för sina olika läsförmågor har inte förekommit. Tvärtom, de rättar varandra och gör det på ett ansvarsfullt och konstruktivt vis.

Just exklusiviteten och faktumet att detta är en aktivitet som sker utanför skolan med vuxna som är engagerade, men som är befriade från kravet att bedöma och betygsätta tror jag är styrkan med den här formen av läsgrupp. Många av barnen besöker också Rosengårdsbiblioteket mer eller mindre frekvent och faktumet att vi har ett tyst och avskilt rum helt för oss själva tror jag bidrar i ännu högre grad till känslan av exklusivitet och utvaldhet. Det finns en risk att barn som gång på gång stöter på hinder vid lästillägnandet i större utsträckning utsätts för risken att utveckla en negativ lässjälvbild. Detta kan bero på en mängd yttre eller inre omständigheter, men jag hoppas och tror att vi med läsgruppens exklusivitet och inbjudande miljö kan bidra till att elever som identifierar sig som svaga- eller icke-läsare lättare vågar ta steget över tröskeln och närma sig läsningen på ett avslappnat och mer prestigelöst vis, vilket därmed förhoppningsvis stärker självbilden kring sig själv som läsare. Nu talar vi om endast cirka 10 elever i två femteklasser på en av Malmös alla grundskolor. Men små ringar på vattnet…

Projektet kommer fortsätta terminen ut för att sedan utvärderas för att sedan fortsätta löpande även i framtiden.

Mycket kan hända under en termin. Elever har redan fallit bort och nya tillkommit, men hittills fungerar detta bättre än vad jag någonsin kunnat drömma om och jag uppmanar alla skolbibliotekarier att starta liknande läsgrupper.

Text och foto: Dan Hedlund, bibliotekarie på Örtagårdsskolan

I Malmö har romernas situation aktualiserats genom den planerade avhysningen på Industrigatan. De fattiga EU-medborgarna från bland annat Rumänien har blivit en del av gatubilden och på så sätt även det Malmö som barn och unga lever i. Många elever har frågor och många lärare vill samtala med dem om det vi alla ser och upplever.

Katarina Taikons böcker om Katitzi var en självklar ingång till problematiken kring romer och en källa till fördjupad kunskap om deras livsvillkor för generationerna som växte upp på 70-, 80- och 90-talen. Det var en bokserie som följer en helt vanlig ovanlig flicka och hennes liv från hon är sex-sju år till tonåren. Det fanns jämförbara bokserier om andra barn som Kulla-Gulla, Elvis Karlsson osv som berättade om att det finns olika sätt att ha det. Något vi inte förstod men möjligen efter hand anade var att Katarina Taikons böcker var ett mycket medvetet inlägg i en debatt som startat flera år tidigare.

Taikon, aktuell dokumentär

Filmen Taikon, regisserad av Gellert Tamas och Lawen Mohtadi, hade premiär den 2 oktober. Den är en brännande aktuell dokumentation av den kamp Katarina Taikon förde för romernas rättigheter och beskriver Katarinas liv och växande medvetenhet. Vid en visning nyligen av Doc Lounge Kalmar medverkade Gellert Tamas och Renata Fejzulovic, ordförande för Unga Romer – Oskarshamn i det efterföljande samtalet.

Katarina Taikon var en fantastisk kvinna med ett fängslande människoöde, säger Gellert Tamas. Hon blev känd som barnboksförfattare men det har varit tyst om hennes tidigare kampen för mänskliga rättigheter i allmänhet och romers i synnerhet. Katarina Taikon har kallats Sveriges svar på Martin Luther King och förde en kamp parallellt med det moderna sveriges framväxt från ett perspektiv som inte fick vara med i folkhemsdrömmen. Hennes bild passar inte in i Sverige utan var en motbild mot den svenska självbilden.

Romska läger då och nu

Det har varit svårt att föreställa sig att det som Katarina Taikon beskriver från sin barndom skulle kunna bli verklighet här i Sverige igen på 2000-talet. Filmandet började innan de romer vi kallar EU-migrander kom hit och teamet fick då frågan: Hur ska ni knyta an till dagens samhälle? Tyvärr gör vi det nu mer än vi trodde, säger Gellert.

De diskussioner som förs i EU kring fattigdom och migration har samma frågor och svar idag som den diskussion Katarina var en del av. Renata Fejzulovic upplever exakt samma problem idag, med diskriminering, som skildras i filmen. Romer vågar inte säga att de är romer precis som Katarina Taikons barn berättar om i filmen. Det är samma kamp nu som då, säger hon, och kan inte med ord förklara hur ont det gör att inte blir respekterad. ”Mina barn ska inte behöva dölja sin identitet och jag upplever att unga romer känner sig sedda genom filmen. Den är en bra utgångspunkt för samtal om hur det är att tillhöra en utsatt minoritet”

Renata, född på 90-talet, ser det som en stor brist att hon själv och hennes skolkamrater under sin skoltid inte fått veta någonting om romer. ”Jag vet så lite om det romska och om vem jag är.”

Lika uppmärksammat som månlandningen

Kampen för romernas rätt var en slags föregångare till Vietnamdemonstrationerna och fick ett medieutrymme i Sverige som kan jämföras med månlandningen. Det har därför funnits mycket material att använda. Filmen består av autentiska filmklipp, intervjuer filmade i nutid med bl a Katarina Taikons barn och väldigt många stillbilder. Den är mycket konstnärligt klippt av Tell Aulin och även stillbildsmaterialet har en tydlig filmisk känsla. Musiken, lyssna HÄR, är orginalproducerad av Per-Henrik Mäenpää.

Hur kan samtalet och arbetet kring romer se ut i skolan?

I samband med filmpremiären har taikon.se publicerats. Det är en webbsida med mycket material om filmen och med filmhandledning och lärarmaterial att utgå från i skolan. Här finns också bra länkar vidare. Materialet är framtaget av Svenska Filminstitutet och av Natur och Kultur. Katarina Taikons dotter Angelica Ström, specialpedagog, bidrar med det pedagogiska perspektivet och kan även anlitas för besök i skolor.

Den rikstäckande organisationen Unga Romer har lokalavdelningar med aktiva medlemmar som gärna kommer till skolor och deltar i samtal och berättar om sin verksamhet.

Böckerna om Katitzi har kommit ut i  ny fin upplaga i samma veva som filmen. Katarina Taikons berättelse lever vidare för nya generationer. Filmen Taikon visas på bio runt om i landet och kommer förhoppningsvis även som Skolbio och strömmande media.

Text: Ina Alm
Foto: Björn Langhammer och Robert Blombäck

Om du vill arbeta med bilder för språkutveckling finns flera bra, gratis webbplatser att hämta från. Här är några:

Lexin
Arasaac
Edupics

Veckans korta och animerade film är något som inte enbart ska ses som något fristående. Den presenterar 12 steg som varje filmhjälte följer i stora s k Blockbusters. För att få ut så mycket som möjligt av denna kortfilm behövs då en annan film som går att analysera. Det finns kortfilmer som går att hitta i denna blogg, men även de spelfilmer som vi erbjuder som strömmande media är användbara.

Viktigt att tänka på är att de 12 stegen även kan återfinnas i filmer som inte upplevs som actionfilmer, samtidigt som det inte heller är säkert att alla 12 stegen finns med i den traditionella Hollywood-filmen. Genom att diskutera i klassrummet kan ni säkert upptäcka mycket tillsammans och därefter kommer ni att se hur många av de begrepp som lyfts fram i veckans kortfilm, återfinns i all film.

För andra gången anordnade Malmö högskola och Pedagogisk Inspiration ett gemensamt Teach-/BibMeet. Denna gång på alldeles nyinvigda Niagara på Malmö högskola. Personal från skolbiblioteken på grund- och gymnasieskolor kom, för att tillsammans med högskolans bibliotekarier utbyta idéer, tankar och arbetssätt. Även ett par representanter från Förskoleförvaltningen var inbjudna för att berätta om projektet Läsmagi.

Den stora bredden gjorde detta TeachMeet till ett möte över gränserna. Tillfälle att jämföra, se likheter och skillnader och att göra om till sitt eget. Eller att inleda fruktbara samarbeten.

Samarbete och samarbetsformer var något som flera av talarna återkom till.

Jenny Magnusson från Malmö högskola lät oss ta del av projektet Studenter som medskapare av undervisning i att söka, samla och värdera information. De flesta av oss har kanske främst erfarenhet av samarbeten med kollegor, inom eller utanför skolan.

Men för  bibliotekarierna på Malmö högskola är samverkan med studenter också viktig. Bibliotekarierna vill få en förståelse för studenternas situation, för att kunna ge dem bästa tänkbara undervisning och vägledning.

I projektgruppen ingick en student tillsammans med fem bibliotekarier. Gruppen inledde med gemensam kompetensutveckling, i syfte att lära sig mer om brukarinvolvering. Några av metoderna i materialet provades därefter i undervisningen. Tänketank var en av dem. I tänketanken får studenterna tillfälle att utifrån ett tema kläcka idéer och att reflektera över och diskutera dem, både enskilt och i grupp.

Samarbete kan ske på flera olika nivåer. Jenny visar oss delaktighetstrappan, som åskådliggör hur delaktighet kan ses som trappsteg, från information till konsultation, dialog, samarbete och partnerskap.

Helen Rasmussen

Helen Rasmussen, Malmö högskola, berättade om ett samarbete över professionsgränserna. På specialpedagogprogrammet deltar bibliotekarierna återkommande i olika avsnitt i undervisningen. Kursen i vetenskapsteori och metod upplevs av studenterna som abstrakt och lösryckt ur sitt sammanhang. Helen och kollegan Jessica Zaar undervisar  studenterna i hur de på bästa sätt kan söka i databaser. Helen och Jessica har funderat på hur de konkret kan visa eleverna hur man formulerar bra sökfrågor och bedömer olika källors kvalitet. Ett samarbete inleddes därför med forskaren Kristian Lutz.  Under bibliotekariernas presentation kommer Kristian in och visar med olika exempel hur han söker och hur han resonerar när han värderar källorna.

På samma sätt som yngre elever lockats till läsning med hjälp av läsande förebilder, blir Kristian en sökande förebild för studenterna. Ett tips som säkert är applicerbart på grund- och gymnasieskolan.

Mångfasetterad språkutveckling

Maida Micheletti Edberg

Ett samarbetsprojekt som växer så det knakar är Läsmagi,som Therese Traneborn och hennes kollegor dragit i gång i Förskoleförvaltningen. Fyra av förvaltningens åtta förskoleområden har deltagande förskolor och även Stadsbiblioteket och Pedagogisk Inspiration är samarbetspartners. Therese är språkutvecklare på Förskoleförvaltningen och tillsammans med kollegan Maida Micheletti Edberg berättade hon hur förskolebibliotek byggs upp på de utvalda förskolorna.

Therese Traneborn

En plats att sitta ner på för barn, personal och föräldrar ska förskolebiblioteken vara. Det ska finnas tillgång till barnböcker på svenska och flera andra språk. Barnen ska aktivt delta i skapandet av biblioteksrummet. Och det gör de verkligen också, vilket vi fick bevis på genom de inspirerande bilder som Therese och Maida visade oss.

Läsmagi är ett språkutvecklande projekt som inte bara innefattar uppbyggnaden av små bibliotek, utan är ett helt koncept där språkombud från alla förskolorna fortbildas.

Språkutveckling vurmar också Alba Lira-Morel för. Även hon är språkutvecklare på Förskoleförvaltningen, men har ett förflutet som mediapedagog och journalist. Hon vill utveckla barns språk genom berättande och använder flitigt IKT som hjälpmedel.Men det är pedagogiken som ska styra tekniken, inte tvärtom, påpekar hon.

IKT skapar delaktighet genom gemensamma lärandeprocesser i ord och bild. IKT hjälper oss att nätverka och för oss närmare världen utanför. Ett bra exempel är Google Earth, som tar med barnen på en resa jorden runt. Jag brukar tipsa pedagoger om det och inte många har tänkt på den möjligheten.

Det finns inte bara ett språk, utan många, fortsätter Alba. Jag saknar teater, musik, skuggspel, film som medel att utveckla språket. Vi måste vända och vrida på språket för att förstå. Vi måste föra in magin i språket, säger Alba och är därmed inne på samma spår som Therese och Maida. 

Alba Lira-Morel

Samarbete kan vara så mycket

Sju talare bidrog denna gång till ett lyckat TeachMeet. Efter en god fika och trevligt mingel prövades denna gång fördjupande samtal i grupper.

Två genomgående teman under eftermiddagen var samarbete respektive språkutveckling och utifrån dessa samtalade talare och åhörare om sina erfarenheter.

Vikten av att börja utveckla språket tidigt, diskuterades i språkutvecklingsgruppen. Det är stora skillnader vid skolstarten, mellan barn som utsatts för “språkbad”  i förskolan och de som sällan får tillfälle att berika sitt språk.

Även vuxnas språkutveckling ventilerades. KomVuxs bibliotekarier arbetar med att förse sfi-studerande med lämplig litteratur. De konstaterar att arbetet på senare år underlättats betydligt av den uppsjö av lättläst litteratur, direkt riktad till språksvaga, som kommit ut.

Gruppen som valt att prata samarbete försökte sig på att definiera vad samarbete kan vara.

Samarbete måste få vara olika saker. Det kan börja med att skapa en relation, för att senare kunna övergå till ett mer eller mindre jämbördigt partnerskap. Det kan handla om att skapa en samsyn.

Det behöver inte bara handla om görande, utan kan kort och gott handla om att komma fram till en samsyn. Som bibliotekarie måste du vara duktig på att visa vilken nytta du kan göra. Läraren får inte uppleva att bibliotekarien stjäl tid, utan att denne i stället underlättar.

Text: Maria Lindroth Foto: Karin Ahlstedt Film: Stefan Bresche 

Talarna:

Karin Ahlstedt – presentationsövning från Hyper Island Toolbox

Jenny Magnusson – Studenter som medskapare av undervisning i att söka, samla och värdera information

Jessica Zaar – Mentimeter

Therese Traneborn och Maida Micheletti Edberg – Förskolebibliotek

Helen Rasmussen – Hur söker en forskare?

Maria Lindroth – Den röda tråden : en progressionsplan för skolbiblioteksverksamheten

Alba Lira-Morel – Språk-/lärmiljöer i förskolan

Vill du se och höra alla talare kan du göra det här:

I seminarieserien kring pedagogiska planeringar på Pedagogisk Inspiration var det igår dags för den andra träffen. Denna gången hade workshopen fokus på språkets betydelse i de pedagogiska planeringarna. Vi pratade om det sociokulturella perspektivet, där interaktionen och metaspråket spelar stor roll för språk- och ämnesutvecklingen. Det var även fokus på hur lärare behöver planera och genomföra sin undervisning för att gynna språk- och ämnesutvecklingen. På workshopen synliggjordes även likheter mellan bedömning för lärande och språk- och ämnesutvecklande undervisning.  Deltagarna diskuterade frågeställningar utifrån förmågor och språkliga mål. I diskussionen använde vi oss av modellerna, mötas på mitten och EPA.

Text: Marie Brandt

Vad väcker kreativitet och skapar engagemang och drivkraft hos barn och unga?

Under Pedagog Malmö Live den 29 september kunde den som var nyfiken ta del av programmet Hönan eller ägget? Det var en eftermiddag med fokus på kreativitet, lek och estetiskt lärande. Nu kan även du som inte var med under dagen på Hipp få ett smakprov av Erik Hannerz föreläsning Subkulturell lek som en grund för normkreativitet.

Arrangemanget genomfördes i samarbete med Unga teatern och innehöll även en praktisk workshop där deltagarna med färg, reflektion och samtal utforskade vad kultur är…

Salli Honkanen, och Pernilla Göthe, båda pedagoger som deltagit i Grundskoleförvaltningens satsning Kulturmöten berättade om sin erfarenheter från seminarieserien, om hur den berikat deras egen utveckling och blivit till inspiration i arbetet med eleverna.

Ansvariga för dagen var Ina Alm och Bekey Pettersson och den genomfördes med stöd från Kulturrådets Skapande skola.

Text: Ina Alm

Video och bild: Chris Munsey

Vi har besökt Johannesskolan och Annebergsskolan för att ta del av deras arbete med Läslyftet. På skolorna träffade vi engagerade pedagoger där det kollegiala lärandet kring texterna och dess innehåll pågår.  Modulen de arbetar med är ”Tolka och skriva text i alla ämnen”. Den synliggör mångfalden av de texter som elever möter i skolan. I modulen presenteras verktyg för att utveckla förståelsen för olika texters språkliga drag.

Johannesskolan har statsbidrag vilket innebär att handledaren får utbildning på Malmö Högskola och avsatt tid för sitt uppdrag. Det innebär också att man måste hinna med två moduler under ett läsår. Annebergsskolan arbetar med Läslyftet utan statsbidrag vilket innebär att de själva styr över tempot och att handledarens uppdrag ligger i den ordinarie tjänsten.

På Johannesskolan är Jesper Malmberg handledare för två grupper med 9 personer i varje grupp. Grunden till valet av modul var skolans långsiktiga språkplan och att pedagogerna kände att det var en naturlig fortsättning på arbetet med genrepedagogik. Deltagarna är pedagoger från förskoleklass, åk 1-9, speciallärare, skolbibliotekarie och pedagoger från autismklassen. På träffarna möts pedagoger från olika årskurser för att gemensamt läsa, diskutera, planera och följa upp genomförda uppgifter. Jesper hade satt upp tydliga ramar och följde en tydlig struktur på träffarna. Han hade en arbetsgång uppskriven på tavlan med frågeställningarna och vilka samtalsmodeller som skulle användas på träffen.

Annebergskolan samarbetar med Lorensborgskolan och har tillsammans sex stycken handledare som träffas varannan vecka för att planera och diskutera inför träffarna. Pedagoger från F-6 och särskolan deltar i Läslyftet. Grupperna är organiserade i F-3 och särskolan samt årskurs 4-6. Pedagogerna ville arbeta med språkutveckling och det kollegiala lärandet och hade sedan tidigare positiva erfarenheter av Skolverkets upplägg från Matematiklyftet. Jessica Jervill som är handledare ser stor vinst med att det finns avsatt tid och att träffarna är schemalagada. På träffen delade pedagoger från F-3 och särskolan med sig av de uppgifter de genomfört utifrån den text de läst. Utifrån samma text hade pedagogerna genomfört olika uppgifter som var anpassade efter elevgruppen. De utgick från frågeställningarna: vad har vi gjort? vad gick bra/mindre bra? vad har vi lärt oss?

På båda skolorna möttes vi av engagerad och positiva pedagoger som hade många reflektioner med sig från texten de läst och uppgifter de genomfört. När vi besökte skolorna fick vi ta del av det kollegiala lärandet där pedagogerna fick möjlighet att diskutera, dela med sig av erfarenheter och ha fokus på ett gemensamt mål i det språkutvecklande arbetet.

Årskurs 1 har arbetat med textbindningar

Reflektioner från deltagarn

”Lässtrategier är något som gynnar alla i alla åldrar”

”Vi pedagoger lär oss att ge eleverna verktyg för att ta sig an de texter de möter.”

”Positivt att vi får tid och möjlighet att diskutera undervisning”

”Vi får ett gemensamt språk så vi kan bjuda eleverna på samma ord och begrepp”

Text: Maria Dahlgren och Marie Brandt

Då och då dyker det upp nya metoder och arbetssätt på den pedagogiska kartan. Vid användandet uppnås inte alltid de resultat som är förväntat eller som forskningsstudier har påvisat. En anledning kan vara att man som pedagog inte har satt sig in i bakomliggande bakgrundstankar och förhållningssätt och därför har användningen den nya metoden/arbetssättet stannat vid yta och därmed trivaliserats.

Även Kooperativt Lärande kan lätt kan stanna vid ytlig användning av de strukturer som är typiska för arbetssättet om man inte har bakgrundtankar och förhållningssätt klart för sig. Vad finns det då för bakgrundtankar till Kooperativt Lärande?

Kooperativt Lärande – ett förhållningssätt

Sahlberg & Leppilampi (1998) menar i sin bok ‘Samarbetsinlärning’ att Kooperativt Lärande inte är en undervisningsmetod utan en pedagogisk inriktning, en social inlärningsteori och inlärningsuppfattning som grundar sig i att lärande sker bäst tillsammans med andra och inte konkurrensorienterat och individualiserat.

Kooperativt Lärande – och dess bakgrund

Lärande i samarbete med andra grundar sig på tankar från flera stora personligheter inom lärande och utveckling: Filosofen och psykologen John Dewey (1859-1952), ansåg att kunskap kommer till i gemenskap med andra. Socialpsykologen Kurt Lewin (1890-1947) har bidragit med tankar om gruppdynamik. Socialpsykologen Morton Deutsch (1920-) intresserade sig för de lärandes ömsesidiga beroende av varandra. Filosofen, psykologen och pedagogen Lev Vygotskij (1896-1934) som menade att lärande är en social process som kommer till stånd under interaktion med andra. (Sahlberg & Leppilampi, 1994).

Kooperativt Lärande – en mängd av strategier och metoder

Kooperativt Lärande är inte en metod utan består ett stort antal strategier och metoder. För att en struktur ska kunna räknas som Kooperativt Lärande måste måste den i sin utformning uppfylla samtliga grundprinciper:

• Positivt ömsesidigt beroende – uppgiften är utformad så att alla behövs för att gruppen ska kunna lösa den, dvs icke konkurrerande
• Lika delaktighet & samtidig interaktion – så många som möjligt i klassen ska vara aktiva samtidigt
• Samarbetsfärdigheter – eleverna får modeller för hur samarbete går till
• Under personligt ansvar –  det finns ett inbyggt krav på att alla ska bidra och vara aktiva
• Återkoppling & reflektion – gruppen reflekterar över sitt lärande och hur samarbetet har fungerat
  – läs mer om grundprinciperna här.

Med hjälp av ovanstående principer strävar man efter att strukturera interaktionerna och förstärka lärprocesserna vilka kan delas upp ett antal lärprocessdomäner, dvs vad som är tänkt att hända under lektionen. Läraren väljer strukturer utifrån vilka lärprocessdomäner som ska användas för att målet med lektionen ska uppnås.

Lärprocessdomäner:

• utveckla kunskaper och färdigheter
• kunskapsdelning
• classbuilding och teambuilding
• kommunikativa och sociala färdigheter
• tankefärdigheter och problemlösning
  (Sahlberg & Leppilampi, 1994)

Koppling mellan lärare och elever

Den danska professor Lars Qvortrup (2012) anser att Kooperativt Lärande i sig själv saknar teoretisk perspektiv för själva lärandet. Han anser att Kooperativt Lärande snarare handlar om mellanrummet mellan lärares kommunikation och elevernas lärande. Han ser dock att Kooperativt Lärande kan ha positiv inverkan på följande mekanismer:

1. Kopplingen mellan ämne och elevförutsättningar.
2. Som ledningsverktyg för läraren, dvs verktyg till klassrumsledning.
3. Tillrättaläggande av en undervisningsgemenskap.
4. Tillrättaläggelse av ett undervisningsförlopp
5. Förväntningsskapande
6. Komplexitetsreduktion

Bidrar till att reducera undervisningens komplexitet

Qvortrup föredrar att uppfatta Kooperativt Lärande som en metodsamling men som absolut fyller en viktig funktion då den bidrar till att reducera undervisningens komplexitet. Precis som andra undervisningsteknologier såsom läroplaner, kursplaner, skolscheman, klasser, ringsignaler, skrivtavlor med pennor, klassrumsmöblering, rollfördelning, läxläsning, läroböcker, läromedel, klassrum, skolgårdar – gör de skolundervisning möjligt.

Qvortrup menar att metoder och undervisningsteknologier är nödvändiga. På 70-talet fanns det de som förespråkade att pedagogiken skulle hållas helt ren från metoder. Men I så fall måste läraren återuppfinna varje situation på nytt. Om det skulle läggas ett förbud mot att använda sig av undervisningsteknologier skulle undervisningen vara såväl teoretisk som praktisk förlegad. (Qvortrup, 2012)

Kooperativt Lärande – variera och kombinera med andra metoder

Det finns omfattande internationell forskning som visar att Kooperativt Lärande har god effekt på elevers lärande och utveckling. I John Hatties metastudie ‘Visible Learning’ (2008) hamnar Kooperativt Lärande högt upp på listan över arbetssätt som visar mätbara resultat i elevers prestationer. Men det som framför allt är avgörande är att läraren är metodiskt orienterad, har en god klassledning och en tydlig och målinrättad undervisning – inte vilken metod som används.

Qvortrups (2012) uppfattning är att det inte finns någon universiell metod som är bättre än alla andra och som fungerar i alla situationer. Detta eftersom undervisning alltid förlöper som en principiellt oförutsägbar process. Samtidigt anser Qvortrup att Kooperativt Lärande är en god undervisningsteknologi eftersom den är så genomarbetad och perspektivrik.

Även Leppilampi och Sahlberg (1998) menar att Kooperativt Lärande är en arbetsform bland flera och att det bör varieras med lärarledda genomgångar och enskilt elevarbete. Forskarna David W Johnson och Roger T Johnson, University of Minnesota, säger att samarbetsinlärning bör ske
ca 70 % av undervisningstiden. Inom den ramen går det utmärkt att använda andra arbetssätt utifrån grundprinciperna för Kooperativt Lärande.

Text:
Charlotte Christoffersen
Pedagogisk Inspiration Malmö
Grafik: colourbox.com/Charlotte Christoffersen

Hämta grafik: Kooperativt Lärande – grundprinciper och lärprocessdomäner by lottech Creative Commons BY-NC-ND

Referenser:
Hattie, John. 2008. Visible Learning. A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to Achievement. London: Routledge
Leppilampi, Asko & Sahlberg, pasi.1998. Samarbetsinlärning. Hässleby: Runa.
Qvortrup, Lars. 2012. Cooperative Learning set udefra. Hildebrand Jensen, Anette (red.). 2012. Perspektiver på Cooperative Learning – at samarbejde om laering, 11-25. Fredrikshavn: Dafolo

Mer att läsa i Temabloggen Kooperativt Lärande:

• Vad är Cooperative Learning?
• Grundprinciperna för Kooperativt lärande
• Rollfördelning i Kooperativt Lärande
• Kooperativt Lärande & Kollaborativt Lärande – likheter & olikheter
• Kooperativt Lärande – metod eller förhållningssätt?

Strukturer för Kooperativt Lärande:

• Inre-yttre cirkel (Inside-outside Circle)
• En för alla (Numbered Heads Together)
• EPA – Enskilt, Par, Alla (Think-Pair-Share)
• Pussel (även kallat Expertgrupper och hemgrupper, eng: Jigsaw)
• Fyrstegsraketen (The Four-Stage Rocket)
• Mina ord, dina ord (Give One, get one)
• Mötas på Mitten (Placemat Consensus)
• Rondellen (Ordet Runt, eng:Round Robin)
• Två Jämför (Pairs Compars/Teams Compars)

Användning av STL-modellen i elevernas läs- och skrivutveckling med datorn som skrivverktyg, ger pedagoger stöd att kombinera digital teknik med formativ återkoppling och social interaktion för elevernas lärande och utveckling.

I Sollentuna kommun har ‘Skriva sig Till Lärande’-modellen haft märkbar effekt på elevernas resultat, vilket kommer att redovisas i en forskningsstudie som publiceras längre fram.

Den 29 september föreläste Annika Agélii Genlot på Pedagog Malmö Live! Hon är skolutvecklare i Sollentuna kommun samt forskare vid Örebro Universitet.

Samarbete på nya arenor

Annika inleder med att prata om de förmågor vi tror att dagens elever behöver som vuxna i framtiden.

– Hittills har vi i huvudsak samarbetat fysiskt i samma rum med andra människor. Mer och mer handlar det dock om att samarbeta med människor på avstånd från varandra, ibland på andra sidan jordklotet. Detta kräver andra förmågor än när vi sitter bredvid varandra. Det handlar om att interagera med andra människor och att samarbeta på nya arenor.

STL-modellen

Annika har varit med om att utveckla STL-cirkeln, vilken används i samband med elevers språk-, läs- och skrivutveckling med datorn som skrivverktyg. Inspiration har hämtats från cirkelmodellen inom genrepedagogiken, som utarbetats av Pauline Gibbons (2006/2013).

STL-modellen kombinerar digitala fördelar med sådant som forskare menar är viktiga faktorer för barns lärande och utveckling, såsom social interaktion, kamratbedömning, formativ återkoppling och betydelsen av att ha en mottagare för sina texter. Modellen används från åk 1 ända upp till åk 9.

STL-cirkeln består av sex steg:

1. LGR 11 – förmågor och kunskapsmål
2. Texttyper & skrivstrategier
3. Formativ återkoppling genom kamratbedömning
4. Kolloborativa skrivprocesser
5. Publicering och återkoppling
6. Slutlig bedömning och återkoppling

– Det låter kanske som om det tar mycket tid, men det behöver det inte göra. Det ska så klart anpassas efter elevernas ålder, vilken klass man har, vilket ämne man har och vilket syfte det är med undervisningen. Det viktiga är att inte försumma det förberedande arbetet innan barnen börjar skriva, förmanar Annika.

Bygga upp förförståelse och kunskap (steg 2)

Annika menar att vi lärare i Sverige många gånger är duktiga på att inspirera våra elever. Men inte alltid är så bra på att skapa en tillräckligt god förförståelse.

– Vi måste se till att de elever som faktiskt har sämre förutsättningar också ska klara uppgiften, därför behöver de få ännu bättre förförståelse. Då behöver vi kanske inte laga lika mycket efter, säger Annika.

Förberedelse av skrivprocesser (steg 3)

Idag inser Annika att hon under sin lärargärning har arbetat alldeles för lite med olika texttyper. Det är först på mellanstadiet och högstadiet som hennes elever har kommit i kontakt med andra texttyper.

– På lågstadiet har vi lärare ofta sagt: “Idag ska vi skriva en saga!”. Men sagor är en av de svåraste genrer att börja med. Det räcker inte med att sagan ska börjar med ”det var en gång” och att den ska innerhålla 7 element. Att skriva sagor kräver mycket mer förberedelse.

Formativ återkoppling genom kamratbedömning (steg 4)

I Sollentuna skriver eleverna i GAFE (Google Apps for Education). Eleverna delar digitala dokument med skrivkamrater. På så sätt kan de läsa varandras utkast och ge varandra återkoppling med hjälp av den inbyggda kommentarfunktionen.

Annika vill särskilt lyfta fram den kraft det innebär för eleverna att få formativ återkoppling av sina kamrater.

– Om man som lärare drar nytta av den kraften så slipper man höra sig själv säga: ”Du kan väl skriva lite till”. Vi vet att den förmaningen har ringa effekt. Men om eleverna får återkoppling av sina kamrater vill de genast bearbeta sin text och få respons på sina förändringar. Det kan bli en lång ”tråd” med återkopplingar. Detta blir ett incitament att självmant bearbeta sina texter och att göra sitt bästa. Se bild här under.

En elev får konstruktiv och framåtsyftande återkoppling från två klasskamrater.

De yngsta eleverna skriver ganska korta återkopplingar. Men det blir ändå en drivkraft att skriva mer och lite bättre. Annika ser också ett ”dubbellärande” eftersom eleverna får idéer från kamraternas texter om hur de kan förbättra sin egen text.

Texterna får en mottagare (steg 5 & 6)

När eleverna är färdiga med sina texter publiceras de på en blogg eller hemsida. På så sätt får texterna fler mottagare hos t.ex. föräldrar och vänklass. Publiceringen gör att eleverna blir väldigt måna om att texterna ska vara rättstavade och bra. På webbplatsen får eleverna en slutlig återkoppling av läsarna om det färdiga resultatet.

Inkluderande att låta texterna stannar i datorn

Annika vill belysa fördelarna med att elevernas texter får förbli digitala i delade dokument och på blogg och hemsida.

– Tänk på, att så fort texerna skrivs ut på papper är de kompensatoriska verktygen borta för de barn som behöver dem. Genom att låta texterna stanna i datorn kan de elever som ännu inte knäckt koden eller som har läs- och skrivsvårigheter, fortfarande läsa kamraters texter och ge återkoppling med hjälp av talsyntes och talande tangentbord. Det går ju att skriva ut texter och sätta upp på väggar ändå. Men om ni behåller texterna i datorn så har ni med er hela gruppen hela vägen.

STL-cirkeln i matematik

När det handlar om matematik som kommunikationsämne tror Annika att vi oftast tänker på muntlig matematik. Men det är också av betydelse att kunna kommunicera matematik i skrift. Detta ställer andra krav på eleven men ger också andra möjligheter.

– Det muntliga blir lätt luddigt och det blir lätt att vi lärare lotsar eleverna för mycket. Men om eleverna får skriva matematik blir de väldigt stringenta i sitt matematiska språk. De tvingas vara väldigt tydliga för att kamraterna ska förstå.

Skriftlig matematik på dator utifrån STL-modellen handlar om olika textgenrer i matematik som t.ex. labbrapporter eller problemlösning. Eleverna får hitta på matteproblem som de skriver i en blogg. Kamraterna läser sedan problemet och skriver in sina svar och lösningar i kommentarfunktionen.

Lärarna tränar på att ge återkoppling

Som lärare måste man träna eleverna i hur man ger bra formativ återkoppling men Annika menar att även vi vuxna behöver lära oss hur man ger återkoppling.

– Många gånger tror vi att vår återkoppling är formativ, men i själva verket är den inte särskilt konstruktiv och framåtsyftande.

I Sollentuna kommun har lärare utbildats i STL-cirkeln sedan 4 år. Under ett år har lärare återkommande träffar. Mellan träffarna skriver de in en gemensam blogg där de tränar på att ge varandra återkoppling.

– Det börjar alltid med enkla återkopplingar som “Bra jobbat” och “Tummen upp”. Men efter ett år börjar de bli riktigt bra på det, säger Annika och ler.

Text & foto
Charlotte Christoffersen

Referenser: 

Gibbons, Pauline: Stärk språket, stärk lärandet : språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. hallgren & Fallgren. 2006/2013.

Under de senaste två åren har vi jobbat med många malmöskolors likabehandlingsarbete på alla nivåer: Med skolledning, personal och elever. Ett ständigt återkommande problem är hur en på ett praktiskt sätt ska kunna involvera eleverna i likabehandlingsarbetet. Vi har såklart flera tips att komma med, men just en sak som vi tycker är extra viktig är att ge eleverna verktygen att själva granska sin skolas likabehandlingsplan. Därför har vi tagit fram folder Show Me The Plan: Granska din skolas likabehandlingsplan. Det är en 11-punktguide för elever att gå igenom om skolan lever upp till de grundläggande lagkraven i likabehandlingsplanen, samt mallar för både brev till rektorn och debattinlägg för lokaltidningen för att uppmärksamma om den inte gör det (spoiler: oftast gör den inte det!)

Nu kan din skola få chansen att sätta press på sig själv genom att beställa vår lilla folder (på endast 14 sidor) och involvera era elever i att granska likabehandlingsplanen. Beställningar görs på korta.nu/nbrmaterial där ni även kan beställa projektets övriga material: Show Me The Plan-rapporten som 11-punktsguiden grundar sig i och ”Den Stora Antirasistiska Elevgruppsguiden”, som är en metodbok ideella aktörer för att driva antirasistiska elevgrupper på skolor, men som också är fantastiskt bra för lärare som vill arbeta med sina elever på t ex mentorstimmarna och lektionerna!

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT ÖPPNA LUCKA 29

Det första ljuset är tänt och det är med en enormt stor stolthet Pedagog Malmö presenterar smygpremiären av Julkalendern 2015. Kalendern är skapad av eleverna på Sveaskolan. Varje lucka kommer att bidra till en malmötour i tid och rum, ur elevernas perspektiv.

Klicka på siffrorna i bilden ovan för att smyga upp den första luckan.