Apelgårdsskolans sjuor äter insekter på Malmö Museer

Som en fortsättning på läsårets stora tema Hållbar utveckling inför InnoCarnival 2016 har vi hittills under hösten varit på tre studiebesök med våra elever i årskurs sju på Apelgårdsskolan.
Vi började på Kretseum, där eleverna förutom det trevliga programmet bjöds på snygg vattenflaska som de själva fick fylla med vatten med eller utan kolsyra.

Vårt andra studiebesök var på IKEA i samarbete med Energifallets högstadiespecial/Naturskyddsföreningen, där eleverna fick ta del av IKEAs energi- och miljötänkande, titta på bland annat en slags emballage-robot som gör nya kartonger åt hela produkter med skadad kartong, så att de kan säljas i stället för att kasseras, kolla in återvinningsavdelningen och avslutningsvis äta UTZ-certifierad IKEA-mjölkchoklad. Gott och intressant  att med hjälp av bäst före-datum på omslagspappret kunna ta reda på var kakaon odlats!

Tredje studiebesöket var på Malmö Museer där personalen tillsammans med personal från SEA U Marint Kunskapscenter höll en fullspäckad workshop för eleverna inför InnoCarnival. Även här blev vi bjudna på tilltugg, denna gång i form av syrsor och larver. Gott och spännande. De flesta elever vågade smaka, ingen spottade ut och det gav idéer till lösningar på vårt framtida proteinbehov!

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT ÖPPNA LUCKA 30

Idag är det dags att titta bakom andra luckan i årets julkalender! Julkalendern 2015 är skapad av eleverna på Sveaskolan. Varje lucka kommer att bidra till en malmötour i tid och rum, ur elevernas perspektiv.

Klicka på siffrorna i bilden ovan för att öppna dagens lucka.

Religionens roll i klassrummet står på schemat när det är dags för höstens antirasistiska skolnätverksträff. Bakom nätverket står som tidigare, Ungdom Mot Rasism, Tillsammans för Sverige och Pedagogisk Inspiration Malmö. Speciellt inbjuden för dagen är Kerstin Von Brömssen, religionsvetare och docent i ämnesdidaktik, som föreläser om just begreppet ovan. Clara Sjöberg och Sara Eklind från Tillsammans för Sverige är också på plats och på olika sätt förmedlar sin berättelse om tro.

– Min tro ger mig inga enkla svar men den ger mig en grund att stå på. Min tro ger mig frihet men den ger mig också ansvar, säger Clara om hur det är att leva som ung och uttalat kristen.

I Lgr 11 står det att undervisning i ämnet religionskunskap ska ge ”eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållande och skeenden i samhället, samt reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet”. 

Kerstin Von Brömssen

Sverige är idag på många sätt ett mångreligiöst samhälle. Det visar sig inte minst i klassrummen. Kerstin Von Brömssen pratar om hur skolan har gått från en monokulturell till mångkulturell skola. Det sätter vikten av att ta reda på hur andra tänker och ämnet religionskunskap i fokus. Samtidigt befinner vi oss i ett förändrat utbildningslandskap där ämnet religionskunskap kan komma att stå i skuggan av andra ämnens legitimitet. Från och med vårterminen 2016 genomförs inte nationella prov i SO i årskurs 6. Som stöd för bedömning kommer istället frivilliga ämnesprov att erbjudas i Skolverkets bedömningsportal. Respektive enskild lärare avgör om ämnets centrala förmågor ska prövas. Det finns gott om skilda röster om provs betydelse och verkan men vad händer med likvärdighet och ämnesstatus när enskilda lärare ges möjlighet att välja?

Kerstin von Brömssen menar att undervisning kan vara som att balansera på en smal lina. Ibland hamnar en i diket. Ett ämne som religionskunskap kräver närvaro och sammanhang och som lärare bör man hela tiden fundera på utifrån vilka perspektiv en bör redovisa och hur en belyser religion i klassrummet?

I ett sekulariserat land som Sverige kan vara något svävande, något som är svårt att ta på och greppa om. Det, i kontrast till att många ungdomar samtidigt lever väldigt nära sin religion, gör att klassrummet bör vara en trygg plats för frågor som rör identitet och livsfrågor.

Kerstin Von Brömssen ställer frågor som hur lärare kan få till en utmanande undervisning på sin spets. Hon betonar vikten av att ta vara på erfarenheter och berättelser som finns i klassrummet.

– Vi lever alla i en berättelse, mer eller mindre, präglade av kultur, tradition och religion. Frågan är vilka erfarenheter elever har som läraren kan ta hand om, säger hon.

– Livsfrågor är inte enkelt att samtala om. Hur får vi elever att fundera på djupet och hitta en lokal kontext, frågar hon åhörarna.  Så fort en lärare undervisar så bearbetas identitet. I mötet med andra människor, det som i skolan sker i klassrummet, skapas möten – vi blir till.

Skolan kan på så sätt ses som socialt laboratorium där olika berättelser ska få ta plats. Kerstin Von Brömssen pratar om religious literacy och  återkommer flera gånger till inledningstexten för ämnet religionskunskap i Lgr 11; ”kunskaper om religioner och andra livsåskådningar är viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor”.

Text och foto: Marina Walker
Film: Chris Munsey

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT ÖPPNA LUCKA 1

Äntligen dags att ta en titt bakom lucka nr 1 i Pedagog Malmös julkalender! Julkalendern 2015 är skapad av eleverna på Sveaskolan. Varje lucka kommer att bidra till en malmötour i tid och rum, ur elevernas perspektiv.

Klicka på siffran i bilden ovan för att öppna dagens lucka.

En samarbetsstruktur inom Kooperativt Lärande handlar om att arbeta i par. Samarbetet bygger på att två elever turas om att instruera och att utföra. Turtagningen kan ske när de ritar, skriver, gör en laboration eller konstruerar något.

Samarbete i par genom strukturerad turtagning är redan vanligt förekommande i Sverige. Framför allt genom  ASL – ‘Att Skriva sig till Läsning’ med datorn som skrivverktyg. I elevernas tidiga skriv- och läsutveckling samarbetar barnen i par kring textskapandet vid dator. Under dialog turas barnen om att skriva på tangentbordet. (Trageton 2005/2014)

ASL innehåller ett starkt inslag av Kooperativt Lärande som bl.a. bygger på Vygotskijs tankar, “Det jag kan göra med hjälp av en kompis idag, kan jag göra själv i morgon” (Strandberg, 2006). Det kan vara allt från höra vilket ljud som kommer härnäst i ett ord, att hitta tecken på tangentbordet, att veta hur något stavas, komma på bra ord eller ha bra idéer till innehåll i texten.

Arne Trageton som har introducerat ASL i Skandinavien menar att pararbete i de tidiga skolåren är en lämplig början för att utveckla förmågan att samarbeta i grupp. (Trageton 2005/2014). Många är de lärare som vittnar om hur samarbetet vid datorn har utvecklat elevernas förmåga att samarbeta.

Tydliga instruktioner för fungerande samarbete

Samarbete i par är den enklaste konstellationen för samarbete. Men för att samarbetet ska leva upp till samtliga grundprinciper för Kooperativt Lärande behöver eleverna veta hur samarbetet är tänkt att fungera. Här är några goda råd

• Det är av stor betydelse att de vuxna förklarar hur turtagningen är tänkt att fungera. D.v.s. ”Du skriver det jag säger, jag skriver det du säger”. Visa gärna handfast genom rollspel. Ge också återkoppling när elevernas turtagning fungerar bra och be dem själva utvärdera.
• Det är också bra att ge eleverna tydliga instruktioner för NÄR turtagningen ska ske. Vid skrivande kan det t.ex. vara byte efter varje ord, eller efter varje mening eller efter ett stycke. Detta anpassas efter den utvecklingsnivå respektive par befinner sig på.  Vid en laboration eller konstruktion där eleverna följer en skriftlig instruktion i punktform, blir det kanske naturligt med byte efter varje punkt.
• Belys värdet av att vara två och att hjälpas åt. Det är aldrig så att en elev är bäst på allt. Olikheter är bra för då kan man lära sig saker av varandra. Men att det också krävs att man har tålamod med varandra. Därför får den som instruerar inte handgripligen ta över det som ska göras. Däremot är okej att stötta och hjälpa varandra med ord.
• För att båda ska bli engagerade är det viktigt att uppgiftens innehåll handlar om något där båda kan bidra.
• Introducera pararbetet för de yngsta med uppgifter som inte är för svåra, t.ex. med någon rituppgift. Öka sedan svårighetsgraden stegvis.

Hämta grafik: Kooperativt Lärande – Klok Penna by lottech Creative Commons BY-NC-ND

Referenser:
Trageton, Arne. Att skriva sig till läsning. IKT i förskoleklass och skola. Liber, 2005/2014.
Strandberg, Leif. Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Norstedts Akademiska förlag, 2006.

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
Pedagogisk Inspiration Malmö
Malmö stad

Mer att läsa i Temabloggen Kooperativt Lärande:

• Vad är Cooperative Learning?
• Grundprinciperna för Kooperativt lärande
• Rollfördelning i Kooperativt Lärande
• Kooperativt Lärande & Kollaborativt Lärande – likheter & olikheter
• Kooperativt lärande – metod eller förhållningssätt?

Strukturer för Kooperativt Lärande

• En för alla (Numbered Heads Together)
• EPA – Enskilt, Par, Alla (Think-Pair-Share)
• Fyrstegsraketen (The Four-Stage Rocket)
• Inre-yttre cirkel (Inside-outside Circle)
• Klok Penna (Boss/secretery)
• Mina ord, dina ord (Give One, get one)
• Mötas på Mitten (Placemat Consensus)
• Pussel (även kallat Expertgrupper och hemgrupper, eng: Jigsaw)
• Rondellen (Ordet Runt, eng:Round Robin)
• Två Jämför (Pairs Compars/Teams Compars)

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT ÖPPNA LUCKA 2

Årets julkalender fortsätter… Nu står lucka nr 2 på tur! Julkalendern 2015 är skapad av eleverna på Sveaskolan. Varje lucka kommer att bidra till en malmötour i tid och rum, ur elevernas perspektiv.

Klicka på siffran i bilden ovan för att öppna dagens lucka.

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT ÖPPNA LUCKA 3

Nyfiken? Idag får du öppna den femte luckan i årets julkalender… Lucka nr 3! Julkalendern 2015 är skapad av eleverna på Sveaskolan. Varje lucka kommer att bidra till en malmötour i tid och rum, ur elevernas perspektiv.

Klicka på siffran i bilden ovan för att öppna dagens lucka.

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT ÖPPNA LUCKA 4

Pedagog Malmös julkalender rullar vidare… Idag är det redan dags att öppna lucka nr 4! Julkalendern 2015 är skapad av eleverna på Sveaskolan. Varje lucka kommer att bidra till en malmötour i tid och rum, ur elevernas perspektiv.

Klicka på siffran i bilden ovan för att öppna dagens lucka.

I Paris pågår just nu en klimatkonferens där många världsledare närvarar. Att alla politiker inte riktigt tar ansvar för miljö- och klimatfrågor underlättar inte, men förhoppningsvis börjar allvaret i problemet bli uppenbart även för dem. Fortfarande pratas det dock om att det handlar om att rädda vår planet, men i realiteten handlar det om att rädda oss själva. Naturen klarar sig alltid.

Veckans film är en repris från i januari i år och den är två minuter lång med Julia Roberts som Moder Jords röst. Vackra naturbilder visar på det mångfald som finns, och monologen som sträcker sig över hela filmen väcker frågor och tankar som alla borde ta på allvar.

Spellista på YouTube med alla åtta filmer:
http://bit.ly/naturentalar_spellista

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT ÖPPNA LUCKA 5

En ny dag, och en ny lucka! Dags att titta bakom lucka nr 5. Julkalendern 2015 är skapad av eleverna på Sveaskolan. Varje lucka kommer att bidra till en malmötour i tid och rum, ur elevernas perspektiv.

Klicka på siffran i bilden ovan för att öppna dagens lucka.

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT ÖPPNA LUCKA 6

Har du fängslats av Pedagog Malmös julkalender? Du lär bli lite extrafängslad när du titta bakom dagens lucka. Julkalendern 2015 är skapad av eleverna på Sveaskolan. Varje lucka kommer att bidra till en malmötour i tid och rum, ur elevernas perspektiv.

Klicka på siffran i bilden ovan för att öppna dagens lucka.

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT ÖPPNA LUCKA 7

Dagarna passerar i rusande fart – och plötsligt är vi framme vid lucka nr 7. Vad finns bakom?.. Julkalendern 2015 är skapad av eleverna på Sveaskolan. Varje lucka kommer att bidra till en malmötour i tid och rum, ur elevernas perspektiv.

Klicka på siffran i bilden ovan för att öppna dagens lucka.

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT ÖPPNA LUCKA 8

Idag är det dags att öppna lucka nr 8 i Pedagog Malmös julkalender. Julkalendern 2015 är skapad av eleverna på Sveaskolan. Varje lucka kommer att bidra till en malmötour i tid och rum, ur elevernas perspektiv.

Klicka på siffran i bilden ovan för att öppna dagens lucka.

Allt för ofta är det läraren som arbetar hårdast i klassrummet, medan eleverna är passivt lyssnande, menar Donald Plumb. Men hur ser ett aktivt klassrum ut?

– Jo, alla elever är aktiva och engagerade i det aktuella ämnet, säger Donald Plumb från Canada under sin workshop i Kooperativt Lärande på konferensen Cooperative Learning IASCE 2015 i Odense, Danmark.

I ett klassrum där eleverna sitter passivt och lyssnar kan det möjligen finnas elever som nickar medhållande på huvudet när läraren pratar. Men det är ingen garanti för att eleverna verkligen tar till sig lärarens information. Plumb menar att vi lärare tycker om nickande elever. Vi tar nickandet som en bekräftelse på att eleverna engagerar sig och förstår. Eleverna lär sig snabbt att läraren blir nöjd om de sitter och nickar.

Aktivera och engagera alla elever

Grupparbete kan vara ett sätt att aktivera alla elever. Men Plumb hör ofta lärare säga att det inte finns tid för grupparbete. Ett skäl som anges är att det är så mycket stoff i kursplanerna som ska hinnas med. Men framför allt handlar det om att både lärare och elever har dåliga erfarenheter av grupparbete. De upplever grupparbeten som ineffektiva eftersom det det är svårt att få samarbetet att fungera. Vilket i sin tur resulterar i att det är några få som gör allt arbete.

Men Plumb hävdar att ett strukturerat grupparbete, som lever upp till samtliga grundprinciper för Kooperativt Lärande, både kan vitalisera och engagera eleverna till ett aktivt lärande i grupp.

Plumb använder sig av Spencer Kagans benämning att ”en struktur är en organiserad aktivitet med ett innehåll”. Dessa strukturer för Kooperativt Lärande kan inte bara användas då elever ska lösa uppgifter. Som variation till lärarledda genomgångar och enskilt elevarbete kan de även användas för att ge instruktioner i början av en lektion, användas för bearbetning av information under en lektion och användas för utvärdering och återkoppling i slutet av en lektion.

Effektiv lärprocess i grupp

Plumb låter oss workshopdeltagare prova en kraftfull struktur som går ut på att eleverna inte bara får information av läraren, utan att de också måste processa informationen de får.

– Det har sällan fungerat att dela ut en text till eleverna som de själva ska sätta sig in i. Men med hjälp av ‘Lyssna & skriv’ får textens innehåll en mycket större effekt på alla elevers lärande, säger Plumb.

Lyssna & skriv – teammedlemmarnas enskilda anteckningar i fyrfältare.

Lyssna & skriv – och processa informationen i teamet

Förberedelser:

• Före uppläsningen har läraren förberett en text genom att dela upp den i 3-4 avsnitt. Varje avsnitt bör innehålla 3-5 nyckelmeningar och uppläsningen av varje avsnitt får bara ta några få minuter.
• Eleverna har också förberetts så att de har en förförtåelse för texten och dess begrepp.
• Eleverna sitter i team om 3-4 elever, men ska inledningsvis arbeta enskilt.
• Varje elev får ett anteckningspapper som delas upp i fyra rutor.
• Läraren går noga igenom alla faserna innan arbetet startar. Därefter ger läraren även instruktioner under själva förloppet.

Fas 1: Läraren läser det första avsnittet. Under tiden ska eleverna bara lyssna. Inte anteckna! Därför ska alla pennor ligga ner och alla datorer vara stängda. Om man skriver samtidigt som man lyssnar är det lätt att man skriver ner allt. Fokus är på att lyssna.

Fas 2: När läraren har läst klart får eleverna tyst fundera över vilka 3-4 nyckelmeningar som enligt dem själva var viktigast. Var och en skriver enskilt ner sina 3-4 nyckelmeningar i det första fältet på anteckningspappret.

Fas 3: Teammedlemmarna läser i tur och ordning upp de nyckelmening de just skrivit ner, (se struktur Rondellen). En nyckelmening åt gången, varv efter varv, till det att alla har läst alla sina nyckelmeningar.

Fas 4: Var och en bockar av de nyckelmeningar de har gemensamt med sina kamrater. De nyckelmeningar som de saknar tillför de sina egna anteckningar.

Allt börjar om från Fas 1 till det att läraren har läst upp de 3-4 avsnitt han/hon har förberett.

Hämta grafik: Kooperativt Lärande – Lyssna & skriv by lottech Creative Commons BY-NC-ND

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
Pedagogisk Inspiration Malmö
Malmö stad Fler blogginlägg från konferensen:

• Intryck från konferensen Cooperative Learning IASCE 2015
• Workshop med Neil Davidson: Kooperativt Lärande och Kollaborativt Lärande – likheter och olikheter.
• Workshop med Yael Sharan: Kooperativt Lärande – kunskapen en produkt av gruppen

Mer att läsa i Temabloggen Kooperativt Lärande:

• Vad är Cooperative Learning?
• Grundprinciperna för Kooperativt lärande
• Rollfördelning i Kooperativt Lärande
• Kooperativt Lärande & Kollaborativt Lärande – likheter & olikheter
• Kooperativt lärande – metod eller förhållningssätt?

Strukturer för Kooperativt Lärande

• En för alla (Numbered Heads Together)
• EPA – Enskilt, Par, Alla (Think-Pair-Share)
• Fyrstegsraketen (The Four-Stage Rocket)
• Inre-yttre cirkel (Inside-outside Circle)
• Klok Penna (Boss/secretery)
• Lyssna & skriv (Listen & write)
• Mina ord, dina ord (Give One, get one)
• Mötas på Mitten (Placemat Consensus)
• Pussel (även kallat Expertgrupper och hemgrupper, eng: Jigsaw)
• Rondellen (Ordet Runt, eng:Round Robin)
• Två Jämför (Pairs Compars/Teams Compars)

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT ÖPPNA LUCKA 9

Vad vore julen utan Jultomten? Gripande dramatik gömmer sig bakom lucka nr 9! Julkalendern 2015 är skapad av eleverna på Sveaskolan. Varje lucka kommer att bidra till en malmötour i tid och rum, ur elevernas perspektiv.

Klicka på siffran i bilden ovan för att öppna dagens lucka.

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT ÖPPNA LUCKA 10

Bl.a. bjuder lucka nr 10 på intervju med en riktig malmökändis… Men vilken? Julkalendern 2015 är skapad av eleverna på Sveaskolan. Varje lucka kommer att bidra till en malmötour i tid och rum, ur elevernas perspektiv.

Klicka på siffran i bilden ovan för att öppna dagens lucka.

”Efter att ha pratat med stadsfastigheter och fått allt klart kom vi fram till att det bästa för vår vattenvärld var fodertråg. Vi fick beställa dem från Frankrike.”

Vattenland Augustenborgs förskola – Foto Karin Persson/Åsa Möller

Åsa och Karin från Augustenborgs förskola berättar för samlingen av pedagoger hur de resonerade när de ville förändra en före detta odlingsyta till ett vattenland där barnen kan lära genom lek med vatten. Det tisslas dämpat men exalterat i pedagoggruppen. Det finns en stor nyfikenhet på varandras arbetssätt.

Vi sitter på slutseminarie för satsningen på Gröna Skolgårdar 2015. Förskolor och skolor som fått medel för att utveckla sitt utomhuspedagogiska arbetssätt genom att göra små förändringar i sin utemiljö delar sina erfarenheter med varandra. Pedagoger berättar om sin verksamhets tankar direkt för andra pedagoger. Många vill ställa frågor men programmet tillåter endast korta avbrott. Alla ska få samma chans att dela sina erfarenheter. Just intresset för odlingspedagogik tycks vara starkt i denna grupp som anmält sig till seminarie en decembereftermiddag i inhyrda lokaler på Malmö Högskola. Hemkunskaps och matteläraren Henrik från Oxievångskolan berättar hur hans skola tog chansen att använda de atriumgårdar som skolan byggts med för odlingspedagogik. Eleverna får smaka, känna och lukta sig igenom atriumgården med kryddor som timjan, lavendel och salvia. När de lagar mat på hemkunskapen går de ut och plockar direkt utanför klassrummet vad de behöver. Henrik berättar om sin inställning:

”Jag lär mig om detta hela tiden och det är jag öppen med gentemot eleverna, vi testar och lär oss tillsammans om odlingen.”

Atriumgård Oxievångsskolan – Foto: Henrik Ivarsson

När alla berättat och vi fikat så reflekterar vi tillsammans i mindre grupper. Ganska snabbt blir det tydligt att samma utmaningar kan dyka upp hos flera av verksamheterna. Några delar öppenhjärtligt med sig om intressekonflikter kring utemiljön som funnits i verksamheten men som de hittat lösningar på för framtiden. Ett annat problem är förstörelse på kvällar och helger. Johanna på Kryddgårdsskolan berättar att hennes elever tog initiativ till att laga och förstärka de söndersparkade pallkragarna istället för att bara byta ut dem. På så sätt kan något negativt vändas till att stärka gruppens känsla för ansvar för sin utemiljö. Rummet är fyllt av skaparlusta och kreativitet och visst är det tydligt att seminariet taggat deltagarna att fortsätta utveckla och reflektera kring utemiljöns betydelse för deras pedagogiska verksamhet.

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT ÖPPNA LUCKA 11

Idag är det lucka nr 11 som står på tur i Pedagog Malmös julkalender. Julkalendern 2015 är skapad av eleverna på Sveaskolan. Varje lucka kommer att bidra till en malmötour i tid och rum, ur elevernas perspektiv.

Klicka på siffran i bilden ovan för att öppna dagens lucka.

Alla som uppskattar gamla journalfilmer, ser möjligheterna med filmer som den som jag letat fram till dagens filmkrönika. Alla andra kanske upptäcker möjligheterna med veckans bidrag. Normalt sett kanske svenska journalfilmer är lättare att använda i klassrummet, och de går att hitta på filmarkivet.se, men dagens film är hämtad från Storbritannien. Den består av två korta delar. Den första visar vår egen Ingrid Bergman när hon anländer till de Brittiska öarna för att spela in en film. Kontrasten till det andra klippet är en stor del av syftet att använda filmen i klassrummet. Det andra klippet berättar nämligen om något helt annat, nämligen om hur några hundra immigranter från Karibien anländer i Tilbury med båten Windrush.

Ett sätt att arbeta med detta filmklipp är helt enkelt att se och jämföra med hur motsvarande situationer presenteras idag. Frågor att arbeta med kan vara; Vem är avsändaren? För vem görs programmet(mottagare)? Vem har tolkningsföreträde? Vilket (eller vilka) perspektiv är representerat? Finns det ett Vi och Dom förhållande i materialet? Ett kritiskt förhållningssätt är viktigt att bära med sig, men det krävs träning för att lära sig. Detta är ett bra sätt att börja på.

Källa:
Dagmar Brunow, ”Rethinking remediation and reworking the archive: Transcultural reappropriations of documentary images of migration”, ISTME Working paper series, Centre for European Studies, Lund University. http://transculturalmemoryineurope.net/

Nu finns möjlighet att anmäla sig till vårens olika nätverk, seminarieserier och träffar.

Det vi erbjuder är:

Nätverk för språkutvecklare

Nätverk för Genrepedagogik

Informationsträffar kring Bedömningsstödet i läs- skriv och matematikutveckling år 1-3

Seminarieserie – Att främja elevers lärande i NO (språkutveckling och NO, utifrån Läslyftet)

Seminarieserie – Läslyftet för Förskoleklass

Träffar för handledare inom Läslyftet

Läs mer och anmäl dig här!

Det finns också möjlighet för oss att komma ut till era skolor för att stötta er i det kollegiala lärandet kring språkutveckling tex genom föreläsningar, workshops och studiecirklar.                               Önskas detta stöd från oss kan rektor skicka en beställning här.