Våren 2015 deltog en grupp skolbibliotekarier och lärare i Det normmedvetna skolbiblioteket, en grupphandledning som syftade till att få skolor att fördjupa det normkritiska arbetet med skolbiblioteket som utgångspunkt. Genuspedagogerna Sara Alfredsson och Åsa Bäckström handledde i samarbete med Pi:s bibliotekarier.

Under de fyra träffarna, varvades korta föreläsningar med gruppövningar och diskussioner. Mellan träffarna arbetade de deltagande skolorna med egenutformade uppgifter. Avsikten med dessa var att hitta sätt att utveckla genusarbetet genom biblioteket.

Se här vad några av skolorna åstadkommit!

Läsning ur ett genusperspektiv på Nya Malmö latinskolan

Nya Malmö latinskola tillkom genom att tre gymnasieskolor slogs ihop och avsikten var att skolan skulle ligga lite i framkant. Så även biblioteket vars bibliotekarier ville arbeta normmedvetet.

Stämmer det att pojkar läser mindre och har ett annorlunda läsmönster än flickor? funderade bibliotekarien Linnea Eriksson. När hon tillsammans med svenskläraren Maria Green skulle delta i Det normmedvetna skolbiblioteket, beslöt de att ta reda på hur det verkligen förhåller sig. Genom att studera utlåningsstatistiken kunde de får svar på hur elevernas läsning såg ut. Vad och hur läser pojkar respektive flickor? Finns det någon skillnad mellan eleverna på olika program?

Resultatet var nedslående. Pojkar läser mindre än flickor och ofta en annan typ av litteratur. På samtliga program var pojkarna de stora förlorarna och det märks också i det att de halkar efter i gymnasiet. Det går inte att få en bra språkutveckling utan att läsa, anser Linnea och Maria. Läsning har en gynnsam effekt på studieresultatet.

Kan då biblioteket göra någon skillnad för pojkarna? Det är svårt att bryta pojkars läsmönster och både Maria och Linnea är motståndare till att censurera. Då är det bättre att aktivt erbjuda alternativ till det som pojkar vanligvis väljer att läsa. En satsning på en viss typ av böcker brukar få effekt.

Handlingsplan för det normmedvetna skolbiblioteket på Höjaskolan

På Höjaskolan påbörjas det normmedvetna arbetet på skolbiblioteket genom framtagandet av en handlingsplan. Handlingsplanen kommer att ha en tydlig koppling till styrdokumenten, det ska finnas ett aktivitetsschema och en plan för normmedveten medieplanering. Högläsning, textsamtal och läsgrupper är exempel på aktiviteter som kan bli aktuella. Anna Lidén som är skolbibliotekarie på Höjaskolan har gjort en film som ger en bakgrund till framtagandet av planen.

Biblioteket som fristad på Värner Rydénskolan

Monique Ghoce på Värner Rydénskolan har ganska nyligen börjat på skolan. När hon kom hade biblioteket stått obemannat en tid och var ganska oorganiserat. Den första tiden har hon därför ägnat åt att få i ordning biblioteksrummet. Samtidigt har hon hunnit bekanta sig med eleverna. Hon har släppt in dem i biblioteket några i taget och där kunna prata med dem i lugn och ro. Monique ser biblioteksrummet som en fristad för eleverna, en plats där de inte jagas av betygskrav. Det kan vara en lämplig miljö att få till meningsfulla samtal till exempel om könsroller. Det ska man diskutera redan i de tidiga skolåren, anser hon. Moniques förhoppning är att hon genom aktiviteter i biblioteket ska kunna hjälpa eleverna att stärka sin självkänsla.

Men det är svårt att bemöta ungas ofta tvärsäkra åsikter. Det behövs utbildning i samtalsmetodik och kunskap om genusfrågor. Det normmedvetna skolbiblioteket har gett henne en grund att stå på.

Byggymnasiet satsar på lättläst

Personalen på Byggymnasiets bibliotek arbetar med att förnya beståndet. Många elever har behov av lättläst litteratur och därför har Nina Kämpe-Hägersten som är skolbibliotekarie tagit kontakt med olika förlag som ger ut lättläst, t ex Nypon och Barrington Stoke. Genom att skaffa sig kunskap om utgivningen av lättläst hoppas hon finna litteratur som går hem hos eleverna. Det finns också önskemål om att förändra skolbibliotekets fysiska miljö, till exempel genom att skylta på nya sätt och möblera om för att biblioteket ska bli inbjudande även för läsovana elever. Ett sätt att göra eleverna mer motiverade är att låta dem vara delaktiga i inköpen. På Byggymnasiet har eleverna varit med och valt vilka tidskrifter som ska finnas på biblioteket. Nina berättar också att en del av skolans elever använder Wattpad för att hitta texter som är intressanta för dem. Wattpad är en webbaserad tjänst där användare kan lägga upp sina egna alster, t ex poesi, noveller eller fanfiction. På Wattpad finns etablerade, redan utgivna författare och nya oupptäckta skribenter.

Genusarbete på Sommarbäckens förskola

Malin Sanna Norling arbetar på Sommarbäckens förskola, en av de första förskolor i Malmö som bygger upp ett eget litet förskolebibliotek. Det är en mångkulturell förskola och därför pratar personalen mycket med barnen om att vara olika. Inte bara om kulturskillnader, utan också om genusrelaterade ämnen, som att pojkar kan gilla pojkar. Vi vill sprida regnbågsfilosofin, säger Malin Sanna och idén att världen är annorlunda. Hur upplysta barnen är varierar väldigt mycket, men det är fantastiskt spännande att höra barnens tankar.

Under träffarna i Det normmedvetna skolbiblioteket har Malin Sanna fått med sig mycket, som hon gärna vill sprida vidare. Hon hoppas också att förskolebiblioteket ska bli en källa till kunskap och inspiration, såväl för personalen, som för barnen och deras föräldrar.

Boksamtal i flick- och pojkgrupper på Nydalaskolan

Monika Billstein är lärarbibliotekarie på Nydalaskolan. Där har eleverna i femman läst Thomas Hallings Eddie 12 och hon som heter Elsa alternativt Elsa 12 och han som heter Eddie. Boken beskriver ett händelseförlopp utifrån två olika perspektiv, Eddies och Elsas. Nydalaskolans pojkar har tagit del av Elsas berättelse medan flickorna har läst Eddies. Med utgångspunkt i Aidan Chambers frågor till textsamtal har eleverna sedan diskuterat bokens innehåll. Boken väckte barnens intresse och det blev givande diskussioner.

Läs också om arbetet med att granska klassuppsättningar ur ett normmedvetet perspektiv på Bäckagårdsskolan.

Den 29 september genomför Malmö stads skolförvaltningar en gemensam fortbildningsdag – Pedagog Malmö Live! Planering och organisation sköts av Pedagogisk Inspiration Malmö. Detta är en dag i det kollegiala lärandets tecken med ett brett utbud av olika workshoppar och föreläsningar. Nu öppnar vi upp anmälningssidan för alla och för att inte glömma bort att “Sharing is caring” så är det kostnadsfritt.

Dagen är indelad i halvdagar, vilket betyder att de som vill ta del av de workshoppar och föreläsningar väljer om de vill vara med på förmiddagen eller eftermiddagen. När man har valt mellan de alternativen bestämmer man sedan vilka två workshoppar/föreläsningar man vill vara med på.

Klicka här för att komma till anmälningssidan
Observera att programmet finns längst ner på denna sida.

De allra flesta aktiviteterna har ett kraftigt begränsat antal platser, så vänta inte för länge med att anmäla dig om det är ett seminarium eller en workshop som du är nyfiken på. Det finns också fyra föreläsningar vid varje pass där platsantalet är mellan 100 och 300.

Anmälan görs individuellt och det är först-till-kvarn principen som gäller. Alla som är anmälda kommer att få biljett och nyckelband skickad till sin skola i god tid innan den 29 september. Observera att programmet finns längst ner på denna sida. Arbetar du utanför Malmö stad behöver du även skriva din skolas postadress när du anmäler dig.

Klicka här för att komma till anmälningssidan

Om du har några frågor går det bra att höra av er till:
pedagogmalmolive[at]malmo.se

Läs- och skrivutvecklande verktyg åt alla!

I augusti/september 2015 har  Pedagogisk Inspiration tillsammans med MV-Nordic genomfört 5 utbildningstillfällen gällande det nya avtal som tecknats. Malmös samtliga 75 skolor har fått skicka 2 representanter till respektive utbildningsområdes träff. Information om detta har gått ut till alla stadens skolledare. Deltagandet har sett ut enligt följande:

Söder

15 anmälda

Väster

36 anmälda

Innerstaden

27 anmälda

Norr

14 anmälda

Öster

15 anmälda

Flera skolor har inte skickat någon alls vilket gör mig orolig för att eleverna på vissa skolor får veta att de har ständig tillgång till läs- och skrivstöd medan de på andra inte får kännedom om detta. Detta i en stad där Likvärdighet och Måluppfyllelse är två av våra glödheta ledord… Vi måste hjälpas åt att sprida informationen! 

Nu till anteckningarna från mötet som jag lovat. Lathundar och mer information hittar du på MV-Nordics hemsida

Grundskoleförvaltningens avtal med MV-Nordic omfattar olika program och appar beroende på vilken enhet du använder. Alla syftar till att ge läs- och skrivstöd till ALLA elever som önskar det. Inga funktionsnedsättningar behövs. För de yngsta fungerar CD-ord och IntoWords som talande tangentbord och för de äldsta kan plug-in versionen av IntoWords utveckla och vara ett stöd vid såväl andraspråksinlärning som tredje- och fjärdespråksinlärning. Tillsammans med plug-in versionen av Googe Översätt kan barn snabbt navigera på hemsidor på ett 50-tal språk och få dem översatta och upplästa!

På PC

För att få in programmet CD-ord i en PC beställer man det via IT-kompassen. Tänk på att även beställa de röster du önskar, annars får du bara några stycken. I CD-ord har du olika menyer och val. Du kan ställa in hur du vill att uppläsningen ska ske, efter varje bokstav (bokstavsljud eller bokstavsnamn), efter varje ord, efter varje mening, hel sida. Du kan välja olika röster beroende på språk och syfte med uppläsningen och även ställa in hastigheten. Glöm inte att klicka på OK längst ner efter inställningar. Ibland, vid vissa skärmupplösningar ser man nästan inte knappen längst ner. I CD-ord kan man även få ordprediktionshjälp vilket ju även blir en stavningshjälp eftersom man kan lyssna på ordet och få respons direkt på om det var ordet man menade. Om ordet inte dyker upp har man förmodligen stavat det fel. Här slipper eleven sitta och stava fel flera gånger och befästa den felaktiga stavningen innan den ska rätta. På mer avancerade nivåer kan det ev. behövas ett ytterligare stavningsprogram.

Om man vill kan man spara en text som enbart ljudfil till t.ex. synskadade elever.

En annan finess i CD-ord är ordboken. Eleverna kan snabbt slå upp ord med hjälp av programmet.

Man kan ställa in profiler i CD-ord om man använder det på olika språk, t.ex. Då sparas de val och inställningar man gjort och man kan snabbt hämta fram dem igen. Läs mer här.

I Google Chrome webbläsare

Det råder lite begreppsförvirring ibland. En Chromebook är en enkel dator med webbläsaren Chrome inställerad. När man säger Google Chrome menar man Googles webbläsare Chrome (istället för Explorer, Firefox eller någon annan). Denna webbläsare har på senare år utvecklats att även den kunna hantera olika applikationer, appar. Dem hämtar man i WebsStore, som man hittar om man klickar på de 9 färgglada rutorna längst uppe i vänstra hörnet. Dock bör appen IntoWords redan ligga i adressfältet på alla inom Malmö Stads Grundskola. Den ser ut så här:

Klicka en gång på appen. Då kommer en liten gul lampa att lysa på den för att visa att den är aktiv och en liten list kommer fram uppe i vänsterhörnet. Längst till vänster klickar du på Logga in. Välj MV-Login. Hitta din skola och logga in med de uppgifter du fått på din @skola.malmo.se adress. Alla elever och all personal inom Grundskoleförvaltningen har fått ett mail med dessa uppgifter. Nu är appen klar att användas. Text kan bli uppläst på flera olika språk, de 6 senast använda kommer att ligga i den första menyn som rullar ut när du klickar på flaggan. Övriga språk och röster når du genom att klicka på Mer längst ner. Appen fungerar i alla fönster som är öppna, d.v.s. i Google Document, webbsidor m.m. Vill man ha PDF:er upplästa måste man spara ner dem. Det innebär att en elev med japanska som modersmål kan få nyheter på japanska upplästa för sig. För pedagogen som undrar vad eleven läser ger en enkel knapptryckning på Google Översätt appen möjlighet att ta del av samma nyheter på svenska. Och, nej, den översätter inte perfekt men gott nog…

Du kan ställa in läshastigheten och hur uppläsningen ska ske. Även här kan du använda uppläsningsstrategin bokstavsljud och få ett talande tangentbord. Bra vid läsinlärning. Välj skrivstöd (ordprediktion och kanske till och med ordförslag) om det behövs. Ordboksappen som ligger inne i listen är inget vi har handlat upp så den kan du inte använda. Läs mer här.

I iPad

IntoWords iPad är en app som du hämtar som vanligt i App-Store. Första gången du ska logga in ska du använda Skola och logga in med ditt skol-id. Till skillnad från plug-inversionen behöver du endast logga in en enda gång på iPaden. Funktionerna i appen är beskrivna i orangea pratbubblor när man startar appen. Det går även att få dessa menyer upplästa om man vill, annars stänger man ner dem på den svarta cirkeln med ett vitt kryss. Här kan man även välja att inte se menyerna vid start. Du kan få text uppläst på olika språk, fler kommer under hösten, i olika hastigheter och med olika strategier. Även här kan du få uppläsning med bokstavsljud, s.k. talande tangentbord. Med den här appen kan du även skanna in texter, få dem OCR behandlade och upplästa, eller skicka iväg dem. Du kan även redigera i dokumentet. Ordprediktionen ligger som en list längst ner och kan enkelt stängas av. Det finns ett jokertecken som kan använas då man vet att man är osäker på stavningen, och en fyrkantstagg då man är säker på slutet. Prova att skriva *oklad# och du får förslaget Choklad!

Läs mer här.

Till sist det lilla IntoWordsPocket som låter dig skriva med stöd och lyssna på olika språk. Du kan skriva sms, inlägg m.m. och skicka iväg direkt från appen.Läs mer här.

”Skapandet inbegriper förmågan att på olika kreativa sätt kunna//skapa nya gestaltningar och visa att man förstår en bit av världen. //en skapande process är inte samma process som att ta sig fram till på förhand uppställda mål, även om man i sådana fall måste hantera allehanda problem som kan dyka upp. Tanke och känsla samverkar i skapandet, och det är i görandet man får syn på vart man är på väg.” (Staffan Selander 2009)

Vid det tredje tillfället av vår seminarieserie Kulturmöten träffas gruppen i Malmö Konsthall. Konstpedagogerna Antje Nilsson och Karin Johansson  hälsar oss välkomna och introducerar utställningen där konstnärerna Carla Zaccagnini och Runo Lagomarsino speglar sina arbeten i varandras. Det blir en visning där de olika uttryckssätten utmanar flera olika sinnen. Något gruppen har stor nytta av inför den efterföljande workshopen.

Guld som glimmar

Under workshopen provar deltagarna att förgylla små föremål med guldfärgad slagmetall. Det är smått och pilligt. Guldet går sönder och hamnar på fel plats. Någon säger: Det blir ”fint”! Svårt säger en annan: Det blir inte som jag tänkt mig!

Kontakten med guldet ger oss kunskap om materialet och dess egenskaper. Den praktiska kreativa arbetsprocessen kan väcka många olika och motstridiga känslor. Glädje eller frustation. Vad händer med mig då och med min konstruktionen av kunskap? Är detta erfarenheter som bildar ny kunskap?

En del kunskap kan vi formulera innan och annan kommer till oss utan att vi kunnat förutse vad vi skulle få veta. Läroplanen handlar ofta om mål att uppnå, måluppfyllelse. Läser vi mellan raderna blir också förtrogenhetskunskapen synlig. Den kunskapen som kan ge förutsättningar för att lära nytt. Vad händer om vi är så uppfyllda av färdiga mål att vi inte ser vad vi verkligen lär oss? Vad händer om eleverna skapar(lär) något som vi(lärare) inte har förväntat oss?

Vad är kunskap? Vilken kunskap behöver vi för att förstå världen?

Vid den första träffen arbetade vi utifrån ett citat i läroplanen som bland annat lyder: ”Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar.// En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. ” Carla och Runo förhåller sig väldigt tydligt utforskande i sitt konstnärliga arbete. Erfarenheter, frågor, upplevelser och konkret material utgör grunden för ett undersökande skapande. Detta undersökande skapande ligger väldigt nära små barns sätt att söka förstå sin omgivning; det är det undersökandet som är små barns sätt att skapa sig kunskap om världen.

När ett litet barn ska lära sig känner det och provar, det smakar, vänder, speglar, lyssnar, tröttnar och kastar. Och börjar om och provar igen. Meningen med omgivningen är att den ska utforskas. Det är en livsnödvändighet för barn att undersöka det som kommer i vägen och detta gäller oss alla.

Vägen som är mödan värd

Efter workshopen i Konsthallen kretsar samtalet kring process och resultat. Genom att själv vara ”elever” blir deltagarna medvetna om betydelsen av att vara i en process. Någon säger att det var befriande att få släppa loss. Någon funderar över hur viktigt är är att veta vad målet är, vad uppgiften ska leda till.

Ibland är skolarbete styrt av pedagogen. Ibland är ramarna friare. Vad får detta för betydelse? Hur mycket ska/ får pedagogen styra eleven i en kreativ process? Vilka ramar ger utrymme för kreativitet? Materialet är en sådan ram som frågar mig: Vad kan det bli av detta? Hur kan jag undersöka det här och med det här? Vilka begränsningar och vilka möjligheter finns? Är det ett bra material för att utforska just detta?

Det blir tydligt för gruppen att processen är det centrala och resultatet är inte synligt med en gång. Efter tre veckor träffas vi igen och tittar på bildspelet från konsthallen. Samtalet fortsätter, erfarenheterna har landat och upplevelsen har blivit kunskap och förtrogenhet. Det finns osäkerhet kring hur, men en stark vilja att, integrera de nya erfarenheterna i arbetet med eleverna.

Läs mer om lärande och skapande här:

http://pedagog.malmo.se/artiklar/utan-skapande-ar-larande-en-omojlighet/

Litteraturtips:

Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken av Anna Klerfelt och Birgitta Qvarsell(2009)

Text och bild: Ina Alm, Elizabeth Florez, Lena Leeb-Lundberg och Bekey Pettersson

Likvärdig utbildning är en del av skolans värdegrund. Med likvärdighet avses att alla elever oavsett social bakgrund, ekonomiska förutsättningar och var man går i skola ska ges samma möjligheter att uppnå skolans kunskapsmål. Skolan ska vara en fundamental plats i samhället som skapar jämlikhet i livschanser för alla våra elever och studenter. En plats där varje individ får en chans utifrån sina förutsättningar och där det finns kompetenta pedagoger, lärare och bibliotekarier som kan hjälpa dem att nå målen.

Likvärdiga skolbibliotek

En förutsättning för en likvärdig skola är bland annat likvärdiga skolbibliotek. I såväl Lägesbedömning 2014* som PI Malmös kartläggning visar en genomgång av Malmöelevernas tillgång till skolbibliotek att det finns en stor spridning vad gäller öppettider, bemanning och bemanningskompetens. Även tillgången till informationsteknik och andra medier varierar. Skillnaden mellan Malmös skolbibliotek spänner från ett obemannat bokrum till bibliotek som fått DIK:s utmärkelse för Skolbibliotek i världsklass.

Vad kan man då göra för att motverka ojämnlikheten mellan Malmös skolor? Naturligtvis måste politiker och huvudmän ta sitt ansvar på en övergripande nivå genom att motverka de ökade skillnaderna och sträva efter en likvärdig skola inte bara i ord utan i handling, åtgärder och ställningstaganden. Men så länge det inte finns något övergripande och samlande grepp i Malmö kring skolbibliotekens uppdrag och beskaffenhet, så får vi tillsammans på eget initiativ skapa arenor för kollegialt lärande över skolgränserna.

Skillnaderna mellan skolbiblioteken är, som vi kan se, stora. En del skolbibliotek har en utvecklad verksamhet medan andra står i begrepp att steg för steg bygga upp en sådan. Kunskapen om vad ett skolbibliotek är och kan vara varierar dessutom också kraftigt och vi ser att det finns ett behov av input inom detta område. Inte minst bland skolledare, som är de som har mandat att förändra.

Kollegialt lärande

Kollegialt lärande är ett sätt att öka kunskapen och sprida idéer, arbetssätt och pedagogiska verktyg. Skolbibliotekarier arbetar ofta ensamma och behöver arenor att möta kollegor på. I flera stadsområden har det bildats nätverk för skolbibliotekspersonal  bland de närliggande skolorna och det är ett bra initiativ. Men det går att utveckla samverkan på flera plan, på olika nivåer. Att lära av och tillsammans med andra är ett självklart inslag i skolan. Skolans läroplaner utgår från en syn på lärandet som något som sker i ett socialt samspel. De senaste åren har vi sett exempel på kompetensutveckling för pedagoger som utgår från samma perspektiv, t ex Matematiklyftet och Läslyftet. På Skolverkets webbplats kan vi läsa att kollegialt lärande är en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Lärare som tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning uppnår bättre resultat.

1-65-årsperspektiv

Just nu talas det mycket om behovet av att skapa smidighet vid övergångar mellan skolformerna. Förvaltningarna ska ha ett 1-65-årsperspektiv och det ska löpa som en röd tråd från förskolan, upp genom grundskolan, gymnasiet till vuxenutbildningen. Eleverna ska således ha tillräckliga kunskaper för att kunna ta steget upp till nästa nivå. Likaledes ska lärare kunna veta vilka kunskaper de nya årskullarna kan förväntas ha med sig.

Ska vi kunna åstadkomma detta gäller det att etablera samarbete mellan såväl förskola och grundskola som grundskola och gymnasium. Liksom det är av största vikt att elever kommer till högskolestudier väl förberedda kunskapsmässigt.

Det handlar emellertid inte enbart om att underlätta övergången för eleverna, utan också om att lärare, bibliotekarier och andra som arbetar i skolan ska kunna inspireras och dela med sig över gränserna. Förskola, grundskola, gymnasium och högskola har var och en sin kultur och sina arbetssätt. Nya synsätt, nya arbetsformer kan vara vägen till utveckling och förnyelse. Vi får inte försitta chansen att ta del av och dela med oss till varandra. Vi måste bygga broar i Malmö!

Teach-/BibMeet på Malmö högskola 22 oktober 2015

Den 20 mars i år sammanstrålade några grund-, gymnasie- och högskolebibliotekarier för att utbyta erfarenheter i ett Teach-/BibMeet. Malmö högskola och Pedagogisk inspiration Malmö ville på detta sätt uppmuntra det kollegiala lärandet men också dra av nytta av den breda kompetens som finns hos personalen inom de olika skolformerna. I grund och botten låg en strävan efter att uppnå en större likvärdighet för Malmös elever och studenter i ett 1-65 årsperspektiv. Du kan läsa mer om detta här och här.  Du kan även titta på filmen med alla bidragen här:

Eftersom vårt Teach-/bibmeet blev så oerhört lyckat och uppskattat kommer vi att bjuda in till ett nytt erfarenhetsutbyte på Malmö högskola den 22 oktober. Missa inte detta tillfälle och anmäl dig redan idag.

Text: Karin Ahlstedt, Barbro Hallberg & Maria Lindroth

*Lägesbedömingen är en rapport som beskriver och analyserar kvaliteten vid Malmös förskoleklasser, grundskolor, grundsärskolor och fritidshem utifrån vad som framkommit skolornas och grundskoleförvaltningens systematiska kvalitetsarbete 2014. Rapporten ska ligga som grund för grundskoleförvaltningens fortsatta arbete och ska bland annat utgöra underlag för nämndens årsanalys och förvaltningens åtagandeplan.

Det är först nu som vi börjar förstå betydelsen av Kooperativt Lärande, dvs att social interaktion och samarbete mellan elever har stor betydelse för elevers lärande. Det finns rikligt med litteratur om Cooperative Learning på engelska men endast en på svenska.

Boken heter ”Samarbetsinlärning” och är från 1998. Trots att boken har några år på nacken är den på intet sätt ur tiden. Faktum är att det är först nu som Kooperativt Lärande börjar tillämpas i svenska klassrum och då genom att många av teknikerna/strukturerna bl.a. används inom genrepedagogiken och Bedömning för Lärande (BFL).

Boken är skriven Asko Leppilampi och Pasi Sahlberg. Pasi Sahlberg känd för sin bok Finnish lessons om varför den finska skolan hamnat i topp i internationella kunskapsmätningar.

Traditionella normer styr interaktionen

Leppilampi och Sahlberg förklarar att samarbetsinlärningens grundelement är den språkliga interaktionen mellan eleverna. Normen i det traditionella klassrummet är att tal och tankeutbyte mellan eleverna inte är önskvärt. Samtal mellan elever anses snarare störa lärandet och vara orsak till till problem och förmedlare av dåliga intryck.

Samtidigt som studier visar att när elever ges möjlighet att jämföra sina egna föreställningar med andra blir individens subjektiva kunskap till objektiv kunskap. Samarbetet behöver nödvändigtvis inte innebära att utförandet av uppgifterna går snabbare eller att eleven erbjuds en genväg för att tillägna sig större helheter. Dess största betydelse är att den stärker elevens kunskapstillägnande och att det uppstår kognitiva konflikter, då eleven befinner sig i interaktion med andra i samma situation.

Träna förmågan att muntligt resonera och argumentera

I boken ‘Samarbetsinlärning’ presenterar Leppilampi och Sahlberg ‘Fyrstegsraketen’, (The Four-Stage Rocket av E G Cohen, 1986).

För att ett demokratiskt samtal ska uppstå krävs en struktur. Om eleverna inte har getts möjlighet att samtala utan har vant sig vid att lyssna till lärarna, har de flesta bristande förmåga att diskutera. I diskussionerna är eleverna kanske osäkra på vad som förväntas av dem och vet inte hur en bra och konstruktiv diskussion bör vara. Fyrstegsraketen  kan får eleverna att fästa uppmärksamheten vid fyra viktiga färdigheter; att uttrycka sig koncentrerat, att lyssna, att upprepa med egna ord och att verkligen delta.

Fyrstegsraketen kan användas inom de flesta ämnen. Flera övningstillfällen behövs för att eleverna ska behärska Fyrstegsraketen. I varje grupp utses en tidhållare för varje fas. Det ökar interaktionens kvalitet.

Hämta grafik: Kooperativt Lärande – Fyrstegsraketen by lottech Creative Commons BY-NC-ND

Litteratur:

• Cohen, Elizabeth G & Lotan, Rachel A: Designing Groupwork: Strategies for the Heterogeneous Classroom, Third Edition 2014
• Leppilampi, Asko & Sahlberg, Pasi: Samarbetsinlärning (1998).
  Boken ‘Samarbetsinlärning’ är slut på förlagen. Möjligen kan man hitta boken i skolans bokhyllor, på antikariat eller hos bokbörsen.se .
• Sahlberg, Pasi: Lärdomar från den finska skolan. 2012.
• Sahlberg, Pasi: Finnish lessons – what can the world learn from educational change in Finland? 2011

Text & grafik:
Charlotte Christoffersen
Pedagogisk Inspiration Malmö

Mer att läsa i Temabloggen Kooperativt Lärande:

• Vad är Cooperative Learning?
• Grundprinciperna för Kooperativt lärande
• Rollfördelning i Kooperativt Lärande

Strukturer:

• Inre-yttre cirkel (eng: Inside-outside Circle)
• En för alla (eng: Numbered Heads Together)
• EPA – Enskilt, Par, Alla (eng: Think-Pair-Share)
• Expertgrupper & hemgrupper (även kallat Pussel, eng: Jigsaw)
• Fyrstegsraketen (The Four-Stage Rocket)
• Möte på Mitten (eng: Placemat Consensus)
• Ordet Runt (eng: Round Robin)

Det var en gång en potatis och det var ingen liten potatis. Jag tror aldrig du har sett en sådan potatis.

Lindängelund i Malmö har fått besök igen. Under två soliga och blåsiga dagar i mars och april 2015 kom 100 barn från Lindängeskolan för att sätta potatis, trycka med växtfärger, bygga fågelskrämmor och ha kul. Fem naturpedagoger från Malmö Naturskola var också med.

Innan alla barn kom och hälsade på hade Lina Hirsch och Lisa Petri, koordinatorer för odlingsprojektet på terrasserna, först besökt barnens skola. Lina och Lisa visade sättpotatis och berättade om potatisen: Hur odlar vi den? Vad behöver vi tänka på? Vad kan vi laga för mat av den potatis som vi ska skörda till hösten?
Med Lisa lekte de även en lek med rep, baserad på den ryska sagan ”Den jättestora kålroten”.

Ur boken ”The Enormous Turnip”, illustrerad av Christine Owen

Med Lina fick de förgro sättpotatis i äggkartonger och glasburkar, som de själva hade samlat in. I stället för att slänga dem i återvinningsstationen blir de bra krukor till potatisen! Vi pratade om vad potatisen behöver för att växa och varför det är bra att förgro potatisen. Barnen tyckte att det var konstigt att potatisen också har ögon, som inte alls är som våra ögon.

Allotment Diary /Flickr

Tillsammans med eleverna gjorde vi lekar på temat potatis. Dels för att ha roligt tillsammans, dels för att lära oss om potatis på ett kreativt och lustfyllt sätt. Vi gjorde en dramaövning som heter ”Rensa ogräs”, där barnen är ogräs som vägrar släppa varandra, och pedagogen ska lyfta bort ett efter ett av dem.
Vi gjorde också klassikern ”Fem myror är fler än fyra elefanter” och ”En ska bort”. Där fick barnen argumentera för hur tre bilder hänger ihop, medan en bild valdes bort.

En ska bort … Airwolfhound/flickr

Vid första träffen i mars på odlingsterrasserna väntade vi på barnen och pedagogerna.

Eileen förbereder vattningen

Klockan 9.30 kom barnen från årskurs 2A och 2B, Lindängeskolan och barnen från Solhuset från Lindängeskolan till Lindängelund. Klockan 10.45 kom 3A och 3B, Lindängeskolan. Vi delade upp klasserna i smågrupper och började med namnrundor. Även om det är svårt att komma ihåg alla namn är det otroligt viktigt att ta tid att se och hälsa på varandra. Och det är roligt att få presentera sig på olika sätt.

Några barn visade stolt potatisen som de hade förgrott i skolan tillsammans med Lisa och Lina. Vissa hade inte bara fått groddar, utan även blad. Sedan gick vi tillsammans upp till odlingsterrasserna. En grupp arbetade på terrasserna tillsammans med Lina och Bo samt Birger och Josef från Malmö Naturskola.

Vi rensar bort höstvetet

På terrasserna hade vi redan i höstas sått höstvete för att på så sätt binda näringen i jorden under vintern och därmed kunna skörda vete till hösten. I de rader där potatis skulle sättas rensade vi bort höstvetet för att ge utrymme åt potatisen. Vi pratade samtidigt om varför vi behövde ta bort vetet där och vad potatisen behöver för att växa bra. När plats fanns satte barnen den potatis som de hade med sig. Att vattna efteråt var enligt många det allra roligaste!

Barnen från Solhuset gick med Lisa för att arbeta med växtfärger och potatistryck. Josefine och Erik från Malmö Naturskola och jag testade också växtfärger. Vi visade rödbeta, rödkål och skal av gul lök för barnen. Alla fick röra, lukta och även smaka. Vad är det för någonting? Har ni ätit det här innan? Tycker ni om det? Vilka grönsaker gillar ni? Barnen hade inget problem med min fråga om hur jag hade tillverkat växtfärgerna: för att få en gul/orange färg behöver man skal av gul lök, för rosa-röd färg är det rödbeta och för blå-lila är det rödkål som gäller.

Jag hade redan delat potatisar mitt itu och skurit ut olika motiv i snittytan. Nu var det dags att trycka tillsammans på ett stort lakan och skapa ett utomhus-konstverk!

Och som så ofta sker, var det ett barn som ställde en viktig fråga:
Varför skapar man växtfärger? Vad gör man med dem?

Så blev det en spännande diskussion om varifrån färgerna kommer och vad människor i Sverige och i andra länder gjorde innan att det fanns fabriker som kan producera syntetiska färger av petroleumprodukter.

Klicka här om du vill prova potatistryck och skapa växtfärger.

Potatis på väg upp

En månad senare kom alla barn tillbaka till Lindängelund för att fortsätta med potatisodlingen och för att bygga fågelskrämmor. En grupp följde med Lina och pedagogerna från Malmö Naturskola för att kontrollera potatisarna.

Vad hade hänt? Var det dags att vattna? Dags att rensa ogräs? Potatisen hade börjat komma upp och vi rensade höstvete och annat ogräs runt potatisen för att ge den mer plats. De planterade även växter som bin tycker om och som är bra för jorden, som luddvicker och honungsfacelia. Som vanligt avslutades potatisstation med den populära aktiviteten vattning. I all glädje var det inte bara potatisarna som blev vattnade, utan även kompisarnas skor!

Om du vill odla potatis hemma, läs mer här.

Det är inte bara människor som tycker om att äta grönsaker. Barnen visste precis vad en fågelskrämma är och varför odlarna vill ha den. Av pinnar, snören, gamla konservburkar och spiraler av glittrande papper och kartong byggde vi flera fina fågelskrämmor och placerade dem på odlingsterrasserna.

Att bygga fågelskrämmor tillsammans är både ett tekniskt slöjdprojekt och en utforskning av estetiska uttryck. Och samarbete behövs. Vem håller i pinnarna? Vem knyter snöret? Hur fäster man snöret till burkarna? Vem bankar hål i burkarna med hammaren? Vem klipper ut spiralerna? Och hur får man ihop allt så att det blir en effektiv och fin fågelskrämma? Barn och vuxna arbetade tillsammans för att hitta lösningar.

Och – en gång till – var det ett barn som ställde dagens en viktig – kanske dagens viktigaste – fråga:
Är det som vi gör här viktigt eller bara roligt?

Två fantastiska, kreativa dagar på Lindängelunds odlingsterrasser. Vi ser fram emot att träffa barnen igen till hösten, då ska vi skörda potatis!

”Den som är på nätet får nätet tåla” är ett av påståendena i det digitala utbildningspaketet ”Mik för mig” som 8 skolbibliotekarier fick ta ställning till vid kurstillfället på Pedagogisk Inspiration förra veckan.

Reflektionerna kring detta var många:

Man ska få vara fredad på nätet även om man är där.

Det är skillnad i hur man beter sig på nätet jämfört med “verkliga livet”. 

Spärrana blir lägre på nätet. 

Barn är inte mogna att ta ansvar för livet på nätet. Vuxna måste ta ansvaret och prata med barnen.

Stormarna blir så mycket värre på nätet.

Man söker hela tiden bekräftelse och man måste ständigt bekräfta sina vänner.

Få eleverna att inse vilken makt de har, vilken betydelse de har.

Man måste stå för vad man tycker.

Så länge det finns diktaturer, så måste man värna om anonymiteten.

Skolan måste ta sitt ansvar!

Det bästa är att få eleverna att känna att de själva behöver det kritiska förhållningssättet.

Det kritiska tänkandet får inte bli ännu en skoluppgift, utan något de behöver i det verkliga livet.

“MIK för mig” är ett digitalt utbildningspaket om medie- och informationskunnighet för lärare och bibliotekarier som Statens medieråd har tagit fram. Under kurstillfället gick vi tillsammans genom materialet och diskuterade frågeställningar som kom upp. Utbildningspaketet består av fyra delar: våra relationer, vinklade budskap, skolan och demokratin. Utbildningen kan användas för självreflektion, men framför allt som verktyg för diskussion i arbetslaget då de olika avsnitten kan kopplas till aktuella händelser på din egen arbetsplats.”MIK för mig” vann i juni 2015 en tävling inom det europeiska nätverket Insafe som bästa utbildningsmaterial om medie- och informationskunnighet.

Missade du detta tillfälle, så har du möjlighet att delta vid vår workshop i samband med studiedagen Pedagog Malmö Live den 29 september.

Lotta Mårtensson och Anna Gullberg arbetar som centralt placerade NT-utvecklare på Pedagogisk Inspiration Malmö. De arbetar med att stötta lärare i naturvetenskap och teknik. Målet med deras arbete är att genom handledning och kollegialt lärande bidra till att utveckla undervisningen.

– Skolverket står bakom en NO- och tekniksatsning i grundskolan. Vi som NT-utvecklare är en del av den satsningen. Vi arbetar med att öka intresset för NO och teknik, säger Lotta Mårtensson, NT utvecklare.

– Malmö stad har valt att satsa på två centralt placerade NT-utvecklare som arbetar på heltid, och tio lokala NT-utvecklare. Bakgrunden är att intresset och resultaten i naturvetenskap och teknik har varit vikande, säger Anna Gullberg, NT-utvecklare.

Anpassat stöd

Anna berättar att varje rektor kan anmäla intresse till utbildningschefen om att få ta del av NT-satsningen. Stödet på skolorna ser olika ut, och är helt anpassat till det unika behov som finns på skolan. Satsningen vill öka elevernas måluppfyllelse i NO och teknik. Detta genom språkutvecklande arbetssätt, bedömning för lärande och fokus på kollegialt lärande.

– Inför arbetet på en skola tar vi kontakt med skolledningen. Vi tar reda på vad de har för behov och vilken del av skolan som vi ska arbeta med, säger Anna och Lotta.

Lotta och Anna träffar lärarna och lyssnar på deras tankar och behov. De tar reda på vilka kompetenssatsningar som finns och skapar en planering utifrån skolans specifika behov. De arbetar var för sig på varje skola, antingen får skolan stöd av Anna eller Lotta.

– Den största delen av vår arbetstid spenderas ute på skolorna. Varje termin hinner vi med att arbeta med ungefär två skolor var. Vi arbetar med varje skola i cirka 6-8 veckor, säger Anna.

Handledning och lektioner

Lotta och Anna handleder lärarna på skolan. Handledningen kan t.ex. beröra pedagogisk planering, elevernas kunskaper, elevens tilltro till eget tänkande eller vad läraren bedömer. Att lärarna får möjlighet att diskutera med varandra är väldigt viktigt.

– Handledarskapet handlar inte om att jag sitta med rätta svaren själv, säger Lotta.

Anna och Lotta berättar att de även arbetar med lärare i klassrummet. De kan finnas med i klassrummet. Ibland undervisar de en lektion, för att använda den som underlag till diskussion. Andra gånger har de spegellektioner, Lotta eller Anna undervisar i en klass och läraren har samma lektion i en annan klass, sedan diskuterar de.

– Undervisningssituationerna är viktiga att ha som ett levande underlag för diskussioner och kollegialt lärande. Dessutom kan vi som kommer utifrån kanske lättare ställa obekväma frågor och låta bli att linda in saker, säger Anna.

Anna berättar att hon brukar hålla en halvdags studiedag för lärarna, för att ha möjlighet att fördjupa sig i någon del.

Webbstöd och DiNo

Behovet av stöd i NT i grundskolan är påfallande. Anna berättar att det tyvärr är en låg andel behöriga som undervisar i NT. Dessutom har de upptäckt att det många som fortfarande jobbar efter den gamla läroplanen, att de inte arbetar med förmågorna.

Skolverket har ett tagit fram ett webbstöd som både Anna och Lotta varmt rekommenderar.

– Det finns mycket att hämta i skolverkets webbstöd. Dessutom har Skolverket tagit fram bedömningsstödet DiNo, som är väldigt användbart.

Inspiration

– Vi har upptäckt att det många gånger finns en osäkerhet när det gäller NT, speciellt inför att undervisa i de yngre åldrarna. Många tror att det är svårare än vad det är. Vi vill visa att det inte alls är så svårt, säger Lotta.

Lotta och Anna arbetar mycket med ämnesdidaktisk inspiration. De vill att lärarna och eleverna ska prova, göra och testa, något som också görs en del på både fritidshem och förskolan.

Utvärderingar

När stödinsatsen på en skola når halvtid pratar Anna och Lotta med skolledning och lärare. Är det något som de behöver ändra på? Är det något de behöver fylla på?

– I slutet av stödperioden har vi nya utvärderingssamtal med skolledning och lärare. Tanken är att bollen ska ha satts i rullning, att det kollegiala lärandet och utvecklingen ska fortsätta även utan vår medverkan. Vi följer också upp arbetet med 3-4 handledningsträffar efter stödperioden, säger Lotta och Anna.

Utvärderingarna har generellt gett mycket positiva gensvar.

– Många är nöjda och känner att de har utvecklats. Undervisningen har ofta fått tydligare kopplingar till läroplanen. Lärarna känner sig tryggare i ämnena, i synnerhet i bedömningen där det ofta funnits stor oro, säger Anna.

Anna och Lotta trivs otroligt bra med sina jobb.

– Det är inspirerande och roligt. Vi får möjligheten att utvecklas som pedagogiska ledare och även vi måste blotta oss. Dessutom lär vi oss mycket, avslutar de.

Fortsatt läsning

Projekt på Segevångsskolan lyfter NO-ämnen

”NT-Utvecklarna i Malmö”

Text och foto: Sara Arildsson

För några månader sedan var några kollegor och jag på Malmö Högskola för att lyssna på forskaren Laid Bouakaz när han berättade om hans senaste forskning kring nyanlända elever. Bouakaz nämnde att det finns elever som går hemifrån med kunskap som ingen i skolan kan ta tillvara på. När eleverna återvänder hem från skolan bär de i sin tur med sig kunskap som ingen i hemmet kan möta. Detta fenomen kallar Laid Bouakaz för ”den dubbla ensamheten”. Om inte skolan blir en plats där elever kan använda sig av kulturellt kapital från sina hem, riskerar de att hamna i en dubbel ensamhet, både i hemmet och på skolan. Bouakaz frågade oss åhörare hur många av oss som kände till Saladin (Ṣalāḥ ad-Dīn ). Vi var bara ett fåtal i gruppen som kände till den kurdiska frihetshjälten som stred tappert mot de kristna korstågen och för eftervälden är känd som ”mannen som alltid höll sitt ord”.

När vi återvände tillbaka till Örtagårdsskolan efter sommaruppehållet bestämde lärarna att alla dörrar skulle namnges efter en känd personlighet. Eleverna på skolan skulle få vara med och skriva texter till varje sal oavsett om det är klassrum, rum till kurator eller musiksal. Den pedagogiska tanken var att eftersom elever spenderar mycket tid utanför klassrummet skapas en undermedvetet en relation till dessa historiska personer genom att de ständigt konfronteras med bilderna.

Jag är mentor till en grupp elever som går i årskurs fyra och vi bestämde att vår sal skulle heta Saladin, ”sal Saladin”. Eleverna blev engagerade och dagen därpå nämnde flera barn att deras föräldrar berättat om Saladins levnadsöde och några elever hade hittat en tecknad serie som handlade om Saladins liv.

När vi på Örtagårdsskolan bestämde oss för att börja namnge salarna på skolan ville vi spegla historiska personer från olika kulturer och nationer och uppmärksamma både historiska kvinnor och män. Vi kommer även synliggöra personligheter som till exempel Christer Fuglesang, Fredrika Bremer och Marie Curie för eleverna på Örtagårdsskolan.

Vilka historiska personer väljer svenska skolan att introducera för våra elever? I historieböckerna för år fyra till sex nämns endast ett fåtal människor som inte är kristna eller kommer från Europa. Om vi inte vill att elever ska hamna i den ”dubbla ensamheten” bör vi som lärare vidga våra vyer och integrera personer som kanske inte alltid finns med i läroböckerna.

Susanna Sjöstrand

Det är lätt att glömma bort hur små vi egentligen är. Vi tittar upp på solen och många av oss blir glada när värmen når hela vägen fram, men tänker vi på hur gigantisk den egentligen är? Och hur små planeterna är som rör sig runt den?

I denna film får vi se en skalenlig bild av hur vårt solsystem ser ut och hur långt det är mellan planeterna. För att skapa denna modell behövdes en helt tom yta med en diameter på omkring 11 kilometer. Detta sätter även utforskningen av rymden i perspektiv. Människan har varit på månen, och vi har små robotar som kör (har kört) runt på Mars, som också är den planet som det finns planer på att besöka. Nu ligger den förhållandevis nära om man jämför med Neptunus och det är svårt att föreställa sig hur det skulle gå till att skicka en bemannad farkost till utkanten av vårt solsystem.

Nu har ni märkt att Pluto inte är med och orsaken till det är ju att den inte längre räknas som planet och det kan ju också vara en intressant diskussion om man vill utveckla arbetet med solsystemet.

Den 1 januari 2016 kommer en ny skolagsstiftning gällande svenska skolans arbete med nyanlända. Intentionen med den nya lagstiftningen är att höja kunskapsresultaten för nyanlända elever och ge dem goda möjligheter att studera vidare.

– Den nya lagstiftningen definierar vem som anses som nyanländ. Den presenterar också ett kartläggningsmaterial som ska användas för att bedöma vilka kunskaper som eleven har med sig när hon eller han kommer till svenska skolan, säger Anette Petersson, ämneslärare i SV/SVA/SO och förstelärare med inriktning språk och bedömning, på Lindängeskolan.

Det är Skolverket, på regeringsuppdrag, som ansvarar för arbetet med kartläggningsmaterialet. Olika universitet och högskolor har i sin tur fått i uppdrag att ta fram ett material. Malmö högskola är en av högskolorna.

– Jag har arbetat halvtid på Malmö högskola med att ta fram och pröva ut delar av kartläggningsmaterialet, konstruera uppgifter och testa med elever, berättar Anette.

Material i tre steg

Syftet med kartläggningsmaterialet är att ta reda på skolbakgrund och underlätta för skolorna att årskursplacera elever, (rektors beslut) planera fortsatt undervisning och fördela undervisningstiden. Materialet är uppbyggt i tre steg. Steg 1 och 2 är obligatoriska delar som ska göras inom två månader efter att eleven har anlänt till Sverige.  Steg 3 är inte obligatoriskt men Anette hoppas att det kommer att bli ett levande verktyg ute på skolorna.

– Kartläggningen ska ge skolorna ramar för hur man kan tillvarata elevens tidigare kunskaper. Den ska också påskynda processen för eleverna att komma ut i undervisningen. Materialet är framtaget för att det skall fungera att använda på alla skolor, över hela Sverige, oberoende vilken organisation som olika kommuner har.

Grund för planering

Anette använder gärna ordet flexibilitet när hon pratar om materialet, men poängterar vikten av att ha i åtanke hur kartläggningen ska användas som grund för planering. Hon vill och hoppas att ledning och pedagoger kontinuerligt diskuterar hur de kommer att använda underlaget i undervisningen.

– Elever är inte oskrivna blad när de kommer men spannet kan vara stort. Det här kartläggningsmaterialet sätter nyanländas villkor i fokus och ger pedagoger och rektorer ett verktyg att arbeta utifrån, säger hon.

Steg 1 och 2

Steg 1 är ett inskrivningssamtal med fokus på att reda på kunskaper förvärvade både inom och utanför skolan. Vem som gör det här beror på hur kommunen har organiserat mottagandet. Steg 2 undersöker literacitet och elevens matematiska tänkande. Materialet som är kopplat till kapitel 1-2 i Lgr11, skall bland annat visa på elevens förmåga att analysera och kunna se samband.

– Det finns elever utan skolbakgrund som ändå har analytisk förmåga och det är viktigt att fånga upp. Materialet är uppbyggt i nivåer när det gäller t ex. läsförståelse och texterna är färgade av andra skolämnen, förklarar Anette.

Testtillfälle

Steg 3

Hon berättar att Steg 3 som ska visa på elevens ämneskunskaper utifrån svensk läroplan, är kopplat främst till förmågorna men även till kunskapskrav och centralt innehåll i den mån som det är lämpligt. Ämneskunskaperna ska testas i alla skolämnen, inklusive modersmål.

– Vi måste sätta nyanländas lärande i fokus och det är en angelägenhet som rör hela skolan, säger Anette. Kartläggningens olika steg gör att jag får en tydligare bild av vilken nivå jag ska lägga undervisningen på. Det är viktigt att varje skola organiserar kartläggningstiden utifrån vilka resurser som finns på skolan. På en del skolor kanske ämneslärare och studiehandledare står för en stor del av arbetet, medan det finns skolor som diskuterar att ha professionella kartläggare. Tanken är att det generera i så lite extraarbete men så mycket nytta som möjligt.

Anette berättar att materialet i steg 3 är konstruerat så att man kan dela upp att utföra det i delar. Enligt Skolverkets rekommendationer ska varje ämne testas i max 70 minuter.

– Meningen är att man ska stanna när eleven inte kommer längre. Efter att ha kartlagt några gånger lär man känna materialet. Läraren kan dra nytta av flexibiliteten och modellera frågorna så att det passar varje enskild lärare och dess elever, säger hon.

Forskningsprojekt och implementering

För att förbereda en väl genomtänkt implementering av materialet, ska Lindängeskolan, tillsammans med fyra andra skolor i Malmö Stad, delta i ett forskningsprojekt genom Malmö högskola. Projektet ska hjälpa skolorna att förbereda för kommande material samt att undersöka vad som händer i klassrummet efter kartläggning har gjorts. Ansvarig för projektet är professor Per Eliasson och universitetslektor Cecilia Axelsson på Malmö högskola.

– Projektet ska utmynna i en rapportskrivning utifrån våra erfarenheter, berättar Anette och fortsätter, Projektet är ett avstamp för ett gynnsamt kollegialt lärande, skolor emellan som kommer att träffas genom regelbundna träffar och seminarium.

Text och foto: Marina Walker
Foto på testtillfälle: Anette Petersson

• Anette föreläser om sitt arbete och kartläggningsmaterialet på Pedagog Malmö Live den 29/9.

Samarbetet startar med ett möte i klassrummet där man tillsammans pratar om gatukonst. Vad är gatukonst? Hur ser det ut? Vem bestämmer om det offentliga rummet? Johannesskolan samarbetar inom ramen för Skapande skola under hösten med de två gatukonstnärerna Erik Vestman och Nils Petter Löfstedt. Två klasser i år 8 har tillsammans med konstnärerna tagit fram förslag på hur de vill utsmycka sin skolgård.

– Vi valde en plats som inte så många ville vara på, säger Ejman, Aya och Hassan som har målat stenar i guld och silver och en smiley på en trästock. Platsen är en dunge i ena änden av skolgården som helt klart har blivit en mer inbjudande plats att hänga på.

-Vi vill ge eleverna en möjlighet att påverka och vara med och utforma en plats där de vistas varje dag, säger Erik. Det blir också en demokratisk process där elevernas förslag måste godkännas av både Stadsfastigheter och skolledningen. Bland alla fina förslag måste man välja de idéer som är möjliga att genomföra både utifrån ekonomi, tid och andra aspekter. Känslan av delaktighet är viktig men rymmer också en pedagogisk utmaning. Har vi möjlighet att ta hand om allas förslag? Ett par av killarna som är med tycker att det bara var tjejernas förslag som kom med. – Vi var väldigt noga med när vi träffade klasserna att berätta om processen och att vi inte kommer att ha möjlighet att genomföra alla förslag, säger Erik. Framförallt utifrån den korta tidsperspektivet men också pengar så klart. Vi kommer att träffa alla i efterhand och utvärdera och då får vi lyssna hur eleverna har upplevt arbetet. Några röster under arbetet: – Jag är så exalterad! – Det här är bästa dagen.

På flera platser lyser gula, leende smileys. – Detta är barnens bildvärld och nu hoppar den ut från mobilen, säger Erik. Vi har försökt att inte styra utan vara vägledare och hjälp med teknikerna. Vi har mest använt sprayfärg men också provat en ny teknik som kallas för mossgraffiti. Man blandar yoghurt och mossa och målar på en vägg. Sedan får man vänta men så småningom så börjar det växa ny mossa på det målade och bilden framträder. Tålamod med andra ord. Tålamod krävs också när man jobbar med sprayfärg, det måste torka mellan färglagren och under väntan kan det hända att den utomjordiska kraften som bor i en sprayburk kanske leder handen att spraya där det inte var meningen. Lite skrubbande och senare är ordningen återställd.

Lina Sparring är bildlärare på Johannesskolan och har varit med under processen. Två klasser är med om utsmyckningen och de har jobbat sinsemellan helt olika. Den ena klassen valde ett större, gemensamt projekt medan den andra klassen arbetade med flera mindre bilder. – Sättet att jobba avspeglar hur klasserna fungerar tillsammans, säger Lina, utan att värdera, mer som ett konstaterande. Det större projektet är en stor betongtrumma som har blivit en raket. Vi får se om den står kvar eller om den lyfter?

Foto: Erik & Nils Petter, Caroline Ulvsand

Tisdagen den 29 september anordnades för första gången Pedagog Malmö Live – en unik studiedag för pedagoger och andra intresserade i Malmö stad. Dagen bjöd på många föreläsare varav två internationellt kända, intressanta workshoppar och mingel – en hel del kollegialt lärande.

Pedagog Malmö Live 2015 arrangerades av Pedagogisk Inspiration Malmö (PI Malmö) under temat ”sharing is caring”. Redan tidigt på morgonen denna strålande tisdag i september samlades pedagoger från kommunala skolor och friskolor bl.a. på Nya Malmö Latin, Hipp och Pauliskolan för att inspireras, mötas, dela och stärka sina kunskaper tillsammans. Kollegialt lärande stod i fokus och stor del av dagens över hundra föreläsningar och workshoppar hölls av Malmö stads pedagoger från Malmös grundskolor och gymnasier.

PISA-resultat och nyanlända elever

Anders Jakobsson, professor i pedagogik vid Malmö högskola.

Pedagog Malmö Live 2015 sträckte sig från forskning och fördjupad förståelse för PISA-resultaten till att berätta om hur Malmö stad tar emot nyanlända elever i grundskolan. Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola, gav åhörarna andra perspektiv på PISA-undersökningarnas resultat och hur det går att göra andra tolkningar. Utifrån sin forskning talade han om en förenklad kunskapssyn när vi ”mäter” kunskap med hjälp av PISA – om vilka möjligheter och paradoxer dessa mätningar ger och som vi som verkar i skolan också måste ta hänsyn till.

– Sverige befinner sig i en PISA-chock liksom flera andra länder med nedåtgående resultat för varje mätning sedan 2000, men trots det tror jag inte alls att svenska elever är dummare i dag än för tio år sedan. Det finns andra omvärldsfaktorer som kan spela roll, exempelvis politik, processer och trender, och vi behöver titta närmare i materialet som PISA-resultaten ger och analysera på ett annat sätt, sa Anders Jakobsson.

Fyra medarbetare från Mottagningsskolan Mosaik berättade om sitt arbete och att vara porten för alla nyanlända grundskolebarn i Malmö. I januari 2016 kommer nya riktlinjer för nyanländas lärande och mottagande i skolan från Skolverket, och redan nu har en del av detta material introducerats vid Mottagningsskolan Mosaik. Kartläggning och bedömning av elevens kunskaper blir noggrannare och en individuell studieplan ska följa med eleven. Fördelningen mellan Malmös skolor ska också bli jämnare.

Ewan McIntosh uppmanade till att redan i skolan arbeta med Design Thinking där elever formulerar, utvecklar och angriper sina idéer på nya sätt.

Att vara kreativ

Bland föreläsarna fanns även Ewan McIntosh, entreprenör och expert inom digitala medier, som talade om att komma på bra idéer och utveckla dem, om att nya idéer förändras utifrån vad du ser och är själva arbetet. Kreativitet handlar inte endast om problemlösning utan lika mycket om ”problemfinnande” – att upptäcka och hitta problem som nya idéer kan lösa. Ewan McIntosh talade om teknologins möjligheter för elevers kreativa lärande och vikten av mål, strategier och taktik.

– Att vara kreativ handlar om att ha ett klart och tydligt mål, om ambitioner och om förväntningar. Har du det delar du också med dig av dina idéer. Kreativitet förutsätter strategier och taktik för att uppnå målet och omsätta dina idéer till ett lärande. Vi kan alla vara kreativa ledare genom att engagera, inspirera och möjliggöra för elever att formge sina egna idéer och angripa dem från flera håll, sa Ewan McIntosh.

Digital läs- och skrivkunnighet och nya utmaningar i dagens skolor

Bonnie Stewart talade om identiteter och närvaro i digitala miljöer och nätverkande undervisning.

Bonnie Stewart, forskare i sociala medier vid University of Prince Edward Island i Kanada, talade om digital läs- och skrivkunnighet och nya utmaningar i dagens skolor. Om vad som händer i skärningspunkten mellan elevers digitala identiteter och lärande, och hur vi kan använda sociala plattformar i klassrummet för att öppna upp för samtal och relationer – för kritiskt tänkande.

– Nätverkande handlar inte bara om att konsumera utan lika mycket om att knyta an till andra – etablera relationer. Elever behöver mer kunskaper än att bara kunna teknologin, och vi måste också fokusera mer på processerna än på innehållet. Med nätverkande undervisning bygger vi en arkitektur för närvaro och deltagande i digitala plattformar där elever bidrar, sa Bonnie Stewart.

Bloggat av: Tove Gilvad, kommunikatör på grundskoleförvaltningens kommunikationsavdelning.

Sedan i våras har bloggen har fört en slumrande tillvaro. Nu är det dags att väcka liv i bloggen och ett perfekt tillfälle är blogga om det har varit kollegialt lärande i hela Malmö på studiedagen Pedagog Malmö Live 27 september 2015!

Under Pedagog Malmö Live i sal B108 på Pauliskolan har vi fått ta del av Sara Liljas, Ewalotta Bendoffss och Marias Andersons föreläsningar om klassrumsstruktur och formativ undervisning och bedömning.

Först ut som föreläsare var förstelärararen Sara Lilja från Rörsjöskolan Zenith. Utifrån fem strategier för att skapa en      effektiv formativ klassrumspraktik (Wiliam, Dylan. Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. Stockholm: Studentlitteratur 2013) guidade Sara oss åhörare i hur lärare kan arbeta formativt. Målet med den formativa undervisningen är att eleven ska utveckla den egna förmågan att utveckla olika lärandestrategier samt utveckla den egna förmågan att utvärdera sitt lärande. I en formativ undervisning utmanas elevernas      lärandestrategier genom vägledning och samarbete tillsammans med andra elever. I den formativa undervisningen är eleverna själva involverade i bedömningsprocessen. Detta har visat sig ha goda effekter på lärandet och på elevers motivation. Sara beskrev hur lärare, utifrån de fem strategierna, kan arbeta för att få en effektiv formativ klassrumspraktik i undervisningen:

• Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemiljö och kriterier för framsteg (Detta kan göras i klassrumspraktiken genom att använda bedömningsmatris och diskutera tillsammans, diskutera styrkor och svageter i ett avidentifierat elevarbete).
• Organisera uppgifter och aktiviteter som visar för eleverna att lärandet har skett (Detta kan göras i klassrumspraktiken genom att använda EPA, glasspinnar, hands-up, vänta 3 sek tills läraren låter eleverna svara, ställa öppna frågor, kontrastfrågor och påståenden).
• Ge feedback som för lärandet framåt (Detta kan göras i klassrumspraktiken genom att eleverna får svar på frågorna; Vart är jag på väg?, Var befinner jag mig nu? och Hur går jag vidare?).
• Aktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandra (Detta kan göras i klassrumspraktik genom eleverna arbetar med att bedöma varandras arbeten samt att bedömningen leder till att elevernas arbeten förbättras. Ett sätt är att använda sig av Two stars and a wish).
• Aktivera eleverna till att äga sitt eget lärande (Detta kan göras i klassrumspraktiken genom att eleverna känner till och har möjlighet att reflektera över sitt lärande och göra självbedömningar).

Andra föreläsaren var Ewalotta Benndoff, förstelärare på Österportsskolan. Ewalotta föreläste om hur vi kan få eleverna att vilja äga sitt eget lärande. Ewalotta lyfte frågan Kan en matris se ut hur som helst? och använde sig av EPA-modellen för att låta oss deltagare fundera och diskutera frågan. Ewalottas erfarenhet är att det viktiga i en matris är elevexempel. Elevexempel hjälper eleverna att medvetandegöra sin egen lärandeprocess och hur denna process kan förbättras. Ewalotta använder sig dels av konstruerade elevexempel och dels av exempel från sina tidigare elever. För att utveckla lärande behöver eleverna se konkreta modeller (ex olika texter) för att på ett tydligt sätt kunna bli medvetna om vad de kan, vad de inte kan och hur de ska kunna gå vidare. Det är svårt att skriva en argumenterande text utan att veta hur denna ska se ut och därför behöver stödstrukturerna vara synliga i klassrummet och vara processade med eleverna.

Under föreläsningen berättade Ewalotta hur hon arbetar med eleverna kring frågorna Hur vet jag att jag kan? Hur lär jag mig?. Eleverna behöver bli medvetna om processen Vad kan jag från början, vilken strategi behöver jag använda för att lära mig och hur vet jag att jag verkligen kan det samt att eleverna sedan funderar över hur och medvetandegör om de har utvecklat en användbar strategi för ett hållbart lärande. Genom att göra detta arbetar eleverna aktivt med sin förbättringspotential. Ett led i att eleverna ska vilja äga sitt lärande är att eleverna själva håller i IUP-samtalen. Dessa samtal förbereder eleverna i skolan och själva samtalet följer sedan ett upplägg där eleverna beskriver hur det går för dem i skolan, vad de känner sig säkra på och har förbättrat samt att eleverna tar fram dokumentationen från förra IUP-samtalet och berättar hur det har gått sedan dess.

Tredje föreläsaren försteläraren Maria Anderson arbetar, precis som Sara Lilja, också på Rörsjöskolan Zenith. Maria föreläste om hur lärarna på Rörsjöskolan-Zenith arbetar med lektionsstruktur och vilka vinster det finns för eleverna om lärare på en skola gemensamt arbetar efter samma lektionsstruktur.

Anledningen till skolan startade med en gemensam lektionsstruktur var att måluppfyllelsen var nedåtgående och det var oroligt bland eleverna i korridorerna. En trygg ordning som är välbekant för eleverna skapar lugn och därför uppkom tanken på att hela skolan skulle arbeta efter samma lektionsstruktur. Lektionsstrukturen på Rörsjöskolan Zenith börjar utanför klassrummet då eleverna ställer upp i ett sk startled. När eleverna ställer sig i startledet ska de ha aktuellt lektionsmaterial med sig och detta är samlat i en ämnesmapp som varje elev har. Varje ämne har en mapp i en speciell färg. Det är en stor vinst att använda en ämnesmapp: skrivböcker, stenciler och övrigt material finns samlat i ämnesmappen. Mapparna blir också ett sätt för eleverna att hålla ordning i sina skåp. Har eleverna inte mappen med sig, vilket uppmärksammas av läraren redan i startledet, får eleverna gå och hämta den. För att läraren ska släppa in eleverna i klassrummet ska eleverna vara tysta i startledet. Blir det pratigt och rörligt när eleverna kommer vidare in i klassrummet så får hela gruppen lämna klassrummet och ställa upp i startled igen. Arbetet med startled tar tid i början av en termin och får oftast göras om flera gånger tills övningen fungerar helt. För läraren gäller det att vara konsekvent. Väl inne i klassrummet börjar alltid eleverna med en startuppgift. Startuppgiften kan t ex vara: Vad är ett argument? I vilka situationer argumenterar man? Skriv din förklaring i din skrivbok. Medan eleverna gör startuppgiften tar läraren närvaro. Startuppgiften är ca 5 minuter lång och sedan följer en kort återkoppling från läraren på startuppgiften vilket följs av själva ämneslektionen. I de lägre årskurserna kan det finnas elever som inte kan läsa och då fungerar det att gå igenom startuppgiften i startledet.

Maria fortsatte med att berätta hur upplägg under en lektion ser ut och hur en lektion avslutas på Rörsjöskolan-Zenith. Vinsterna med en gemensam lektionsstruktur är trygghet, arbetsro, målen blir tydliga och undervisningstiden effektiv. Elever och personal arbetar tillsammans mot de kända målen. Ett gott ledarskap och en god struktur finns det alltid tid för i ett klassrum sa Maria. I ett gott ledarskap ligger att eleverna känner till vad som ska hända på lektionen och vilket mål lektionen har. Förändringsarbetet har lett till högre måluppfyllelse och en lugnare arbetsmiljö för såväl elever som personal!

Tre fantastiska lärare, tre fantastiska föreläsningar!

Denna veckas korta filmtips handlar om hur bilden av svarta i USA målar upp en hel befolkningsgrupp som brottsbenägna. Denna informationsfilm i animerad form ger en mer nyanserad bild av verkligheten och en historisk bakgrund som är viktig att ha med sig. Filmen kan med fördel användas som startnyckel i ett arbete om USA, rasism eller den ökända slavhandeln över Atlanten.

”Mina ord, dina ord” är en struktur inom Kooperativt Lärande som man kan kalla för en utvidgad och inkluderande brainstorming. Alla är aktiva och får bidra med idéer och kunskap.

Ibland kan det fungera att samla in elevernas kunskaper eller idéer genom handuppräckning i helklass. Men en sådan situation kan också innebära att det är några få som återkommande bidrar till klassens tankekarta eller lista på tavlan.

‘Mina ord, dina ord’ kan användas till att samla in eller repetera nyckelord och begrepp inom ett ett aktuellt ämnesområde, eller att samla idéer och lösningar till ett projekt eller problem som behöver lösas.

Mina ord …

Inledningsvis sitter eleverna i grupper. Varje elev får ett pappersark med två kolumner. Läraren ger eleverna en bestämd tid då de enskilt får tänka och skriva ner ord de kommer på. Det är bra om de håller sig till nyckelord eller väldigt korta meningar.

Dina ord …

När varje elev har gjort en lista över sina ord använder man sig av en annan struktur som heter ‘Hitta en kompis’ (eng: Mix, pair, share). Hela klassen reser sig upp och cirkulerar i rummet för leta att upp en klasskamrat. När två elever bildar ett par hälsar de vänligt på varandra och en av dem börjar med att läsa upp sina ord. När den andra hör ett ord som den inte har på sin lista, ber den om att få det ordet och skriver upp det i kolumnen ”Dina ord”. (Det är bra om eleverna har hårda skrivunderlägg eftersom de står upp när de skriver.) Därefter blir det ombytta roller. Den som just fått ett ord läser upp sina ord till det att den andra hör ett ord som den inte har.

‘Mina ord, dina ord’ med strukturen ‘Hitta en kamrat’. Foto: colourbox.com.

När ett par har bytt ord, tackar de varandra och går vidare för att leta upp en annan klasskamrat. Genom att höja ena armen i luften kan eleverna synliggöra för andra att de är lediga. Det bidrar också till att hålla ner ljudnivån. Om det är någon som har fyllt sin högra kolumn ställer den sig vid sidan men finns ändå tillgänglig för dem som fortfarande behöver fler ord.

När alla har fyllt sin högra kolumn eller om läraren tycker att det är lämpligt att avbryta sätter sig eleverna i sina respektive grupper. Grupperna gör ev. en gemensam lista och diskuterar de ord de har fått in. Ord kan de sedan ha använding för i sitt fortsatta arbete.

Hämta grafik: Kooperativt lärande – Mina ord, dina ord by lottech Creative Commons BY-NC-ND

Mer att läsa i Temabloggen Kooperativt Lärande:

• Vad är Cooperative Learning?

• Grundprinciperna för Kooperativt lärande

• Rollfördelning i Kooperativt Lärande

Strukturer för Kooperativt Lärande:

• Inre-yttre cirkel (Inside-outside Circle)

• En för alla (Numbered Heads Together)

• EPA – Enskilt, Par, Alla (Think-Pair-Share)

• Expertgrupper & hemgrupper (även kallat Pussel, eng: Jigsaw)

• Fyrstegsraketen (The Four-Stage Rocket)

• Mina ord, dina ord (Give One, get one)

• Möte på Mitten (Placemat Consensus)

• Ordet Runt (Round Robin)

Charlotte Christoffersen Pedagogisk Inspiration Malmö Malmö stad

I läroplanen Lgr11 och inom skolforskning talas det mycket om att lärande främjas av samarbete mellan elever. Men det talas mycket lite om hur man som lärare kan åstadkomma ett lyckat samarbete mellan elever.

Kooperativt Lärande är olika strukturer som stödjer läraktiviteter mellan elever kring ett givet lärostoff. Under Malmöskolornas gemensamma studiedag, Pedagog Malmö Live! den 29 sept 2015, fick pedagoger prova på Kooperativt Lärande och hur man kan utveckla elevers samarbetsfärdigheter.

Workshopledare var Anneke Moerkerken. Anneke har sitt ursprung i Holland där Cooperative Learning är välkänt. Hon förklarar att det i Sverige är väldigt få som känner till Kooperativt Lärande. Som lärare i Sverige har Anneken har återkommande rest till Holland för att delta i kurser inom området. Hon har utbildat och handlett pedagoger i Eslöv och Lund i Kooperativt Lärande. I vanliga fall arbetar Anneke som specialpedagog med placering på Barn- och elevstödsenheten inom Grundskoleförvaltningen i Eslövs kommun.

”Mina ord, dina ord”: Vad känner du till om Kooperativt Lärande?

Deltagarna fick till uppgift att svara på ovanstående fråga. Istället för handuppräckning använde sig Anneke av en struktur som heter “Mina ord, dina ord”. På så sätt fick deltagarna en stund till att fundera över vad de visste, dela sin kunskaper med övriga samt lära sig något av de andra. Här kan du läsa mer om strukturen Mina ord, dina ord.

Lärande under positivt ömsesidigt beroende

Anneke förklarar att en av de viktigaste principerna för Kooperativt Lärande är att allt samarbete mellan elever ska ske under “positivt ömsesidigt beroende”.

– Om  ni sätter två elever till att rätta varandras stavningstest försätter man dem i en tävlingssituation där de sinsemellan INTE är positivt ömsesidigt beroende, säger Anneke.

En förändring av klassrumsnormer

Kooperativt Lärande innebär en förändring av klassrummet från traditionella normer till kooperativa normer. Från ett klassrum där eleverna i huvudsak lyssnar på läraren till ett klassrum där eleverna ska lära sig att lyssna på varandra. Till ett klassrum där eleverna inte bara arbetar i grupp utan även lär i grupp. Därför är det av betydelse att träna elevernas samarbetsfärdigheter.

Samarbetsfärdigheter

En fallgrop med många grupparbeten är att eleverna inte vet hur de ska samarbeta. De har aldrig fått lära sig hur samarbete i praktiken ser ut och låter. T.ex. hur vi använder oss av kroppsspråk och bekräftande ljud när man lyssnar varandra.

Anneke menar att detta måste belysas för eleverna. Särskilt elever med social dysfunktion har stor nytta av att veta hur de kan kommunicera med sina teammedlemmar. Samarbetsfärdigheter kan tränas i det dagliga skolarbetet genom att man varje vecka har fokus på en enda basfärdighet. Vid veckans slut utvärderar klassen sig själva. De samarbetsfärdigheter som klassen behöver utveckla mer får återkomma efter några veckor.

Parvis diskuterar workshopdeltagarna de olika samarbetsfärdigheterna och sorterar in dem under kategorier.

Nyckelkompisar

Även om strukturerna inom Kooperativt Lärande ska ha ett kunskapsinnehåll, menar Anneke att man till en början kan lägga in ett socialt innehåll för att träna samarbetsfärdigheter.

“Nyckelkompisar” är ett annat sätt att träna samarbetsfärdigheter. Det innebär att eleverna varje vecka delas upp i par. En kort stund varje dag ska nyckelkompisarna göra något tillsammans som inte försätter dem i en tävlingssituation. Det kan vara att de ska göra en praktisk uppgift tillsammans. För de yngsta kan det vara att parvis under 30 minuter leka med något de väljer tillsammans. Syftet är att de ska lära sig att ge och ta. Informera eleverna om att de får nya nyckelkompisar veckan därpå. Den vetskapen gör att par som har svårt för att umgås med varandra trots allt kan klara av att samarbeta under en vecka.

”Pussel”: Vad är mest intressant i texten?

Deltagarna fick läsa en text om Kooperativt Lärande och använda sig av en struktur som heter “Pussel”, (eng: Jigsaw). Här kan du läsa mer om strukturen Pussel.

Alla fick till uppgift att i sin textdel välja ut tre saker som de tyckte var särskilt intressanta. De tre utvalda sakerna delades med övriga i expertteamet. Av dessa valde expertteamet tre saker som var och en av dem skulle ta med till sitt hemteam. Respektive hemgrupp fick sedan ta del av de tre viktigaste sakerna i varje textdel om Kooperativt Lärande. Ett effektivt sätt för ett team att tillsammans sätta sig in i en längre text.

Ledarskapet i klassrummet

Att använda sig av Kooperativt Lärande handlar om mycket dialog och språkligt utbyte men det innebär också mycket ljud. Därför måste man komma överens om en tystnadssignal i klassrummet samt lära eleverna att använda olika röstlägen. Anneke benämner dem så här:

• linjalröst – låg röst med huvuden nära varandra för dialog i par
• teamröst – röst för diskussion i små grupper
• klassrumsröst – vanlig röst

Under Annekes workhop är varje teambord numrerat och stolarna runt bordet är numrerade från 1-4. Det använder Anneke sig av när hon ger instruktioner för det arbete som ska göras i teamen. Anneke fördelar också samtalstiden med ett tidtagarur för att alla i respektive team ska få komma till tals lika mycket.

”Möte på mitten”:
Vad tar du med dig här i från om Kooperativt Lärande?

I slutet av workshopen får deltagarna ett stort pappersark som heter ‘Möte på mitten’. Arket har ett fält i mitten och fyra fält runt om. Uppgiften är att under 5 minuter enskilt fundera över vad de tar med sig från dagens workshop och skriva ner det i vars ett fält. När fem minuter har gått berättar alla i gruppen för varandra vad de har skrivit upp. Saker som gruppen tycker är särskilt viktiga skrivs in i mittfältet. Avslutningsvis får en deltagare i varje team läsa upp det som står i mitten för den stora gruppen. Här kan du läsa mer om strukturen Möte på mitten.

Annekes goda råd vid implementering av Kooperativt Lärande.

• Börja med några få och enkla strukturer som inte ställer för höga krav på eleverna.
• Strukturerna ska ha ett kunskapsinnehåll. 
• När du planerar lektioner börjar du med vilken kunskap eleverna ska uppnå, därefter väljer du den struktur som passar bäst.
• Det tar tid. Du kommer att bli besviken och stöta problem men ge det tid att fungera.
• Försök få med dig några kollegor, för ni behöver stötta och hjälpa varandra.
• Se till att du som ledare i klassrummet har strukturer för hur du organiserar klassrummet (classroom management).
• Kooperativt Lärande är också användbart för att skapa strukturer i det kollegiala lärandet.

Text
Charlotte Christoffersen
Pedagogisk Inspiration Malmö
Malmö stad

Matematikundervisning med IKT

Anmäl er till Matematiklyftet för lärare åk 4-9

Matematikundervisning med IKT är en ny modul inom Matematiklyftet. Syftet med modulen är att du ska få använda IKT i din egen matematikundervisning, utmanas till reflektion över dina undervisningsbeslut samt tillägna dig en bredare uppsättning metoder och arbetssätt med särskilt fokus på IKT. Förhoppningen är att du som arbetar med denna modul ska bli inspirerad att på egen hand och tillsammans med kollegor utveckla din tekniska IKT-kompetens. Du ska också planera, genomföra och värdera IKT-relaterad undervisning.

Läsåret 2015/2016 startar vi på Pedagogisk Inspiration en grupp för lärare åk 4-9. Utbildningen pågår under två terminer med sammanlagt 6 träffar á 2 timmar mellan kl. 15.00 -17.00 på varierade veckodagar.

Förutsättningar för att kunna genomföra modulen:

• Tillgång till projektor i sitt klassrum/undervisningssal
• Läraren har en dator/lärplatta
• Eleverna har tillgång till en dator/lärplatta med internetuppkoppling vid en del undervisningstillfällen.

Alla träffar är i Pedagogisk Inspirations lokaler på Rönnbladsgatan 1B

Anmälan senast: Torsdag 22 oktober

Anmälan:      http://www.pedc.se/booking/kurs.aspx?ID=1615

Om det finns någon skola som önskar handledning för en egen grupp så kontakta oss.

Kursansvariga:

Angelina Briggner,                                                         Annie Bergh

Matematikutvecklare                                                     IKT-pedagog

 Välkommen till IKT-utvecklande arbetssätt i matematik!

/Petra S Källberg