Drygt hälften av Malmös skolelever och förskolebarn har ett annat modersmål än svenska. Det finns därmed många språk representerade bland våra barn och unga. Frågan är om det i så fall finns behov av att öka tillgängligheten av litteratur på dessa språk – och i så fall hur?
Enligt bibliotekslagen ska alla bibliotek, även skolbiblioteken, ägna särskild uppmärksamhet åt personer med andra modersmål än svenska. Det innebär bland annat att skolbibliotek bör ge tillgång till litteratur på elevernas olika språk. I Språklagen, läro- och kursplaner och i Skolinspektionens riktlinjer för skolbibliotek, finns det motiveringar för att arbeta mångspråkigt. Hur görs i så fall detta på bästa sätt utifrån elevernas behov?
Torbjörn Johanssons konstverk Alla är i Växjö. ”Det har blivit så tydligt för mig när jag ser nya medlemmar i familjen hur viktigt det är att kunna språket för att kunna ta till sig ny kultur och för att själv kunna uttrycka sig. Man försöker hitta vägar att göra sig förstådd, men utan kunskap i språket får vi inte tillgång till det fria ordet även om det är vår allas lagliga rätt att uttrycka vår åsikt”, säger Torbjörn. Foto: Karin Ahlstedt
Folkbiblioteket och skolbiblioteket har olika uppdrag
Folkbiblioteken i Malmö har relativt god tillgång till litteratur på andra modersmål än svenska, men hur ser det ut på skolbiblioteken? Väldigt varierat och olikvärdigt, om du frågar mig. Vissa skolor har haft möjlighet att bygga upp mångspråkiga samlingar, medan andra skolor helt och hållet saknar böcker på andra språk än svenska. Trots att folkbiblioteken har en hel del litteratur på mångspråk, så är det viktigt att att förstå skillnaden i uppdrag. Skolbibliotekets uppdrag står i korrelation till skolans styrdokument och målformuleringar. Skolbibliotekarien är en pedagogisk resurs som stöttar elevers lärande i linje med kurs- och läroplaner. Det är naturligtvis samma barn det handlar om – skola och fritid hänger såklart ihop. Samverkan mellan biblioteksformerna är därför oerhört viktigt. Folkbiblioteken möter många av Malmös barn, men skolorna möter ännu fler. Som en integrerad del av skolan spelar skolbiblioteket en viktig roll för elever och inte minst elever med andra modersmål än svenska. Genom att jobba integrerat med undervisningen och bidra med kunskap om mångspråkig litteratur, databaser och andra webbresurser medverkar skolbibliotekarien till att främja elevernas flerspråkighet. Forskning visar att den som lär sig modersmålet ordentligt också lättare lär sig ett nytt språk, som till exempel svenska. Den som kan sitt modersmål bra uppnår i allmänhet bättre resultat även i övriga ämnen.
Ett internationellt skolbibliotek i Malmö?
Som enskild skola kan det vara svårt att hålla biblioteket uppdaterat, aktuellt och behovsanpassat vad gäller litteratur på andra språk än svenska. Inte minst med tanke på att språken varierar över tid och att elever flyttar på sig. Medier ska väljas ut, köpas in och hanteras. Verksamhet ska planeras, genomföras och följas upp. Detta är något som kräver både tid och kompetens. I synnerhet mindre skolenheter eller skolor med en stor mängd olika språk representerade (som kanske bara talas av ett fåtal av elever) kan uppleva att bördan blir stor. I flera kommuner har huvudmannen därför valt att organisera centrala skolbibliotek med mångspråkslitteratur för att litteraturen sedan ska kunna följa eleverna. Exempel på kommuner som satsat centralt är bland annat Mölndal, Växjö och Stockholm. Varje skola och förskola kan låna litteratur från det centrala skolbiblioteket. I Skåne satsade regionen centralt med ett särskilt fokus på just mångspråkighet. Här valde man att fördela ansvaret för de olika språken på olika folkbibliotek. Detta utesluter inte att man inte kan göra en liknande satsning för skolbiblioteken, men med en central resurssamling som kan fördelas efter behov. Frågan är om det finns behov ett internationellt skolbibliotek i Malmö? I så fall varför och hur?