Utbudet av lättlästa böcker har ökat. Författare i Sverige får ofta förfrågan om att skriva nya böcker inom genren lättläst. Det finns även förlag som delvis eller helt är inriktade på lättläst litteratur.
Charlotte Olina-Scheller och Anna Nordenstam är professorer på Karlstad respektive Göteborgs universitet och forskar kring lättlästa ungdomsböcker. De var inbjudna till Linnéuniversitetet i Växjö och vi var där för att ta del av deras arbete och tankar. Synen på lättläst som texttyp har förändrats över tid. Förr var det en undangömd bok med torftigt omslag för elever med läs och skrivsvårigheter. Nu är det attraktiva böcker med lockande omslag och innehåll. De lyfte även fram texttypen ur ett demokratiskt perspektiv och menade att varje person har rätt till ett språk och rätt till att få läsa en bok.
En av Charlotte och Annas infallsvinklar under föreläsningen var målgruppen. Vem riktar sig texttypen till? De lyfte också genren ur ett genusperspektiv. De nämnde hur förlagen och författarna till viss del bidrar till stereotypa genusföreställningar genom textinnehåll och omslag. Hur pass medvetna är vi om detta vid val av litteratur?
En annan aspekt som de lyfter fram är hur elev och lärarmaterial till böckerna är utformade. Frågorna är ställda så att eleverna sällan får reflektera över bokens innehåll. Istället får de svara på enkla frågor vars svar lätt hittas i texten. På så vis får eleverna inte tränas i de läsförståelsestrategier och göra de textkopplingar som enligt forskning visat sig vara viktiga för en god läsförmåga.
Vi anser att det är positivt att lättlästa böcker har fått en sådan genomslagskraft. Det ger fler elever möjlighet att ta del av skönlitterära böcker.
Vi funderar dock utifrån ovannämnda perspektiv om lättlästa böcker verkligen är en texttyp i tiden?
Text och foto: Tuva Ingemarsson & Anna Jeppsson