Just som vi satt där och fick föreläsning på föreläsning om utveckling och förbättring av skolarbetet damp OECD-rapporten ner som en tegelsten i spettkakan…
Inte så många har väl hunnit läsa rapporten ännu och det är väl inte troligt att alla kommer att göra det heller, men av rubrikerna i media att döma handlar kritiken inte så mycket om bristande lärarkvalitéer som om brister i skolans organisation, lärarutbildningar och lärares status. Om du vill gå till källan och läsa rapporten hittar du den här. (Glöm inte att du kan använda tillägget Google Översätt om du vill skumma på svenska först, som jag brukar göra.)
Men desto viktigare känns det då att sprida det ljus och den kunskap som spreds i Göteborg den 4-5 maj i Folkets Hus där 228 specialpedagoger, speciallärare, kuratorer, lärare, rektorer, verksamhetschefer m.fl. samlats. Här kommer en liten sammanfattning av de två första föreläsningarna.
Lars Gustafsson, f.d. rektor började med att beklaga att han inte var Lars H Gustafsson och berätta att hans son föreslagit att han kunde kalla sig Lars Nollan Gustafsson eftersom hans mellanbokstav var O. Men nej, någon nolla är han verkligen inte, denne Lars som på ett högst kompetent sätt tog oss med på en rundvandring i EHT arbetet. Att skapa en WOW-känsla i sitt EHT är en förutsättning att lyckas, menade han. Lika väl som vi har de elever vi har så har vi de kollegor vi har och alla växer av samma saker: strukturerat utvecklingsarbete, goda samtal, klara mål och synliga resultat. Han pratade om “barn i behov av särskilt duktiga pedagoger” och gav oss inblickar i hur det i vissa fall kan bli för ett barn med alltför många insatser och vuxna som inte samverkar. Här är en bild från hans presentation:
Just samverkan var ett ord Lars återkom till flera gånger och han menade att vi inte ska gå och vänta på att andra ska göra det utan att vi ska ta tag i det själva och att det är avgörande för insatsernas framgång att man är tydlig från början med vad som ska göras och vem som ska göra det. Läs mer om Lars Gustafssons företag och tankar här.
Under fliken Material hittar du checklistor och annat material som kan vara till hjälp i arbetet med att utveckla EHT till ett WOW-EHT.
Efter Lars var det Eva-Kristina Salamehs tur att sprida ljus över frågan om flerspråkighet och språkstörning. Det finns ett tidigare blogginlägg här om henne (sök på namnet i sökrutan) och du kan även se hennes föreläsning på UR, så här kommer en favorit i repris i kortversionen:
- Barn bör börja prata vid 1-2 års ålder och inte senare oavsett hur många språk det har/hör
- Det går inte långsammare för barn att lära sig två språk än ett
- Majoriteten av jordens barn är flerspråkiga, enspråkiga barn har blivit norm för att de bor i Västeuropa och Nordamerika
- Våra lexikon (ordförråd) slutar aldrig att utvecklas
- Barn måste testas på alla sina språk (använd modersmålslärare/tolk/förälder)
- Man kan inte ha en språkstörning på ett språk men inte på ett annat
- Bra att känna till pragmatiska regler på barnets olika språk
- Kodväxling (att blanda språk) är ett tecken på god språklig förmåga
- Skilj på ämnestillägnan och språktillägnan och hjälp barnet att inte missa ämnestillägnan p.g.a. språkbrister
- Flerspråkighet påverkar arbetsminnet positivt
- Flerspråkiga får Alzheimers 5 år senare än enspråkiga
Bild från Eva-Kristinas föreläsning.
Hjälp barnen att utveckla sina sematiska begrepp. Bra för alla!