Språk- och ämnesutvecklande undervisning på Pedagogisk inspiration Malmö
Lärstrategier – strategiområden
Del 4 – förståelse och begreppsutveckling
Under nästan två års tid har vi på Pedagogisk inspiration Malmö (före detta FoU Malmö-utbildning) arbetat med att sprida lärstrategier bland Malmös pedagoger. Genom detta arbete hoppas vi kunna bidra till en större samsyn kring och kunskap om vad språk- och ämnesutvecklande undervisning är och därmed verka för en mer likvärdig utbildning för alla Malmös elever. Anledningen till att vi valt att arbeta med strategier är att de syftar till HUR någonting görs snarare än vad som görs och att de är lika användbara för alla lärare i alla åldrar och ämnen. De kan alltså utgöra en röd tråd i undervisningen inom en hel skola eller, på sikt, inom hela Malmö stad.
I en serie inlägg berättar jag om de olika strategiområden vi arbetar med och kopplar dem till den litteratur vi lutar oss mot. Denna litteratur finns på många av Malmös grundskolor och kan med fördel användas i studiecirklar och som stöd vid andra typer av diskussioner kring språk- och ämnesutvecklande undervisning och lärstrategier. En del av litteraturen kan man också låna på Pedagogisk Inspiration. I strategiområdet ”förståelse och begreppsutveckling” utgår vi från Maaike Hajer & Theun Meestringas bok ”Språkinriktad undervisning – en handbok”, Pauline Gibbons böcker “Stärk språket, stärk lärandet” och “Lyft språket, lyft tänkandet”och Skolverkets skrift ”Greppa språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet”.
I strategiområdet ”förståelse och begreppsutveckling” lyfter vi fram olika sätt att arbeta med texter för att eleverna bättre ska förstå innehållet och på ett mer effektivt sätt utveckla sitt ordförråd. Detta område är på många sätt länkat till strategiområdet läsutveckling men här lägger vi mer fokus på hur man synliggör textens kärna och vad vi ska använda texten till. En viktig del i arbetet är att arbeta med visualiseringar av texten. Vi upplever att man under lång tid arbetat med att koppla ihop text med bilder för att skapa gemensamma referensramar och förförståelse. Vi vill bidra till en utveckling av detta arbete genom att introducera andra typer av visuellt stöd som man kanske inte arbetat lika mycket med. Kartor, tabeller, modeller, diagram och grafiska översikter är exempel på sådant stöd. Vi har arbetat särskilt med Venn-diagram som är ett mycket bra redskap i arbetet med att jämföra olika saker och i förlängningen också analysera, dra slutsatser, värdera, reflektera och se samband.
Att placera textens huvudbudskap i en grafisk översikt för orsaker – verkan – konsekvenser är också mycket användbart i många olika ämnestexter. När eleverna får ett visuellt stöd som grund och struktur för textläsningen blir det lättare att förstå innehållet i texten och arbeta vidare utifrån det.
Inom detta strategiområde arbetar vi också med vad man använder texter till. Syftet med undervisningen är ju inte att samla på sig ämneskunskaper utan att använda ämneskunskaper som grund för att till exempel diskutera, reflektera, värdera, analysera, se samband och orsak-verkan, dra slutsatser och generalisera, organisera, kategorisera och strukturera. I detta arbete blir det ämnesspecifika språket en nödvändig resurs och eleverna kan uppleva det mer meningsfullt att lära sig nya begrepp när de verkligen har användning för dem. För att eleverna ska få bästa tänkbara möjligheter att lära sig det ämnesspecifika språket krävs det att man hela tiden rör sig mellan vardagsspråk och ämnesspecifikt språk och mellan konkreta och abstrakta moment.