Lärstrategier – strategiområden
Del 3 – skrivutveckling
Under nästan två års tid har vi på Pedagogisk inspiration Malmö (före detta FoU Malmö-utbildning) arbetat med att sprida lärstrategier bland Malmös pedagoger. Genom detta arbete hoppas vi kunna bidra till en större samsyn kring och kunskap om vad språk- och ämnesutvecklande undervisning är och därmed verka för en mer likvärdig utbildning för alla Malmös elever. Anledningen till att vi valt att arbeta med strategier är att de syftar till HUR någonting görs snarare än vad som görs och att de är lika användbara för alla lärare i alla åldrar och ämnen. De kan alltså utgöra en röd tråd i undervisningen inom en hel skola eller, på sikt, inom hela Malmö stad.
I en serie inlägg berättar jag om de olika strategiområden vi arbetar med och kopplar dem till den litteratur vi lutar oss mot. Denna litteratur finns på många av Malmös grundskolor och kan med fördel användas i studiecirklar och som stöd vid andra typer av diskussioner kring språk- och ämnesutvecklande undervisning och lärstrategier. Detta inlägg handlar om strategiområdet ”skrivutveckling” där vi valt att fokusera på genrepedagogiken som redskap för att stötta elevernas skrivande.
I strategiområdet ”skrivutveckling” utgår vi från Pauline Gibbons böcker “Stärk språket, stärk lärandet” och “Lyft språket, lyft tänkandet”, Skolverkets skrift ”Greppa språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet” samt Britt Johansson och Anniqa Sandell Rings bok ”Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken”.
Det genrepedagogiska arbetet bygger på att läraren undervisar explicit om olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag, detta för att underlätta för eleverna att såväl skriva som läsa texter i olika genrer som är vanligt förekommande i skolans olika ämnen. Inom genrepedagogiken betonar man texters sociala syfte där läsaren påverkas på något sätt genom det språk man använt (läsaren kan till exempel roas, informeras eller instrueras). Därför är det viktigt att vi undervisar i hur olika texter är uppbyggda utifrån det syfte de har. De texttyper som är vanligast förekommande i skolan är: återgivande, narrativ/berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande.
För att kunna samtala om och tänka kring språk behöver elever och lärare tillsammans utveckla ett metaspråk – ett språk för att prata om språk. Genom att ha kunskap om olika texters syfte, struktur och språkliga drag blir det lättare att samtala om text och ge adekvat respons på texter vilket krävs i ett formativt lärande.
Genrepedagogiken vilar på tre ”ben”:
En teori om lärande – Vygotskys sociokulturella perspektiv som betonar lärande genom samarbete med andra, arbete i närmaste utvecklingszonen och stöttning. Läs gärna mer om hur vi arbetar med det här: Lärstrategier på Pedagogisk Inspiration, del 1.
En teori om språk – Hallidays systemisk-funktionella grammatik som fokuserar på språk och kontext, språket som verktyg för kommunikationen och grammatik som betydelseskapare.
En pedagogisk modell – Rothery och Martins cykel för undervisning och lärande (cirkelmodellen) som sätter fokus på specifika skolgenrer, ämne och språk, explicit och stegvis undervisning om språkliga mönster och ett gemensamt metaspråk.
När vi arbetar med cirkelmodellen kopplar vi de olika strategiområdena till de olika faserna i cirkeln.
Om man fördjupar sig lite i de olika ”benen” kan man se att genrepedagogiken handlar mer om att skapa en helhetsbild av språk- och ämnesutvecklande undervisning än att vara en metod enbart för skrivandet. Genrepedagogiken kan binda samman alla de strategiområden som vi lyft fram och skapar en helhet i den språk- och ämnesutvecklande undervisningen.
